Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘1800-tal’

I krig med samhälletRosenlarv förlag har gett ut några av Anne Charlottes texter i en samlingsvolym i urval av Claudia Lindén. Vi får en introduktion till alla texter och där kan vi läsa att Leffler var oerhört radikal i sina åsikter och att många av de ämnen hon skrev om var hon tämligen ensam om att ta upp. Ett exempel på det är alkoholism hos kvinnor som man knappast talade om på den tiden.

Det är sju noveller med varierande längd och vissa slutar med att det går bra för huvudpersonen och vissa med att hon ger upp för samhällets krav. I alla är det helt uppenbart att Leffler är stark motståndare till de konventioner som låser in kvinnan och gör henne maktlös. Hon har ofta en ironisk ton och hon tar upp skilsmässa, lesbisk kärlek och sexualmoral. Hon låter vissa noveller sluta olyckligt, men hon tar inte livet av de kvinnor som bryter mot de rådande normerna, som Leo Tolstoj gjorde med Anna Karenina.

Jag älskade dessa noveller och det var underbart att läsa så radikala texter och som dessutom har mer än 100 år på nacken. Det som känns lite tråkigt är att jag vet att det finns flera kvinnor runt om i världen som fortfarande är så instängda som dem Leffler skriver om. Med tanke på hur kända många av Lefflers samtida författarkollegor är, så är det också lite trist att hon inte är mer uppmärksammad. Jag tycker att hon håller hög litterär klass och jag är mycket glad över att Rosenlarv ger ut hennes texter på nytt. Lefflers skriver kvinnohistoria och den historien måste också berättas.

I samband med utgivningen av den här boken gav Rosenlarv förlag även ut en antologi med essäer om Anne Chrlotte Leffler. Recension på den boken kommer senare.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Expressen, SvD

Annonser

Read Full Post »

Elin Wägner fick i uppdrag av Tor Bonnier att skriva en biografi över Selma Lagerlöf ett halvår efter att hon gått bort 1940. Det är lite speciellt att en framstående författare ombeds skriva om en författarkollega, men Wägner har gjort det mycket bra. Så bra att det ledde henne till Svenska Akademin som andra kvinna, efter just Selma Lagerlöf.

Elin Wägner och Selma Lagerlöf kände inte varandra speciellt väl, men de har träffats ett par gånger och Wägner har som journalist intervjuat Lagerlöf vid några tillfällen. Däremot levde de i samma tid och var engagerade i samma saker. Selma Lagerlöf var kvinnosakskvinna och slogs för kvinnors rösträtt, även om hon inte stod på barrikaderna lika mycket som Wägner. Wägner går genom Lagerlöfs liv, verk och politiska gärningar. Fokus ligger på litteraturen. Mycket ingående beskriver Wägner hur böcker vuxit fram och hur Lagerlöf arbetat med olika idéer och karaktärer.

Jag är mycket glad att jag begärda upp den här biografin från Stadsbibliotekets magasin i Stockholm. Den som slog mig först var att kärleken till Valborg Olander inte berörs, de är endast goda vänner. Istället pratar Wägner om att Lagerlöf inte var attraktiv på äktenskapsmarkanden för att hon var halt. Det var lite det som var charmen, att läsa en biografi skriven i en annan tid. En tid som var som den tid då Lagerlöf levde.

Läs även Wägnerfantasten Birger Schlaugs omfattande analys av boken.

Read Full Post »

Bokförlaget Novellix ger ut noveller i nytryck. De kostar inte många kronor och är perfekta godnattsagor för den litteraturintresserade. Jag har alltid velat hitta någon intressant bok av Selma Lagerlöf med feministisk vinkel, men trots att hon var kvinnosakskvinna har hon skrivit mest annat. Novellen Spökhanden är dock en berättelse med klart feministiskt tema.

Ellen bor tillsammans med två äldre damer i ett, för henne, fängelse. Hon är förlovad med en man som är läkare. Hon är psykiskt labil och när novellen börjar har hon fått ett anfall och ligger till sängs och ser syner (en spökhand). Fästmannen är besvärad men går hem till henne för tala henne till rätta. Då berättar hon att vad som tynger henne är att hon inte älskar honom utan bara vill gifta sig med honom för att komma bort från fängelset. Han, som inte heller älskar henne utan behöver en fru, blir ledsen och när han får veta sanningen blir hon mer åtråvärd. De förenas i en ny relation byggd på verkliga känslor.

Selma Lagerlöf var engagerad för kvinnors rättigheter och därför är jag ganska säker på att hon ville skildra den orättvisa som fanns mellan könen i slutet på 1800-talet. En kvinna hade ingen frihet och novellens Ellen vet att enda sättet att komma ifrån hemmet är att gifta sig. För henne är det ett bättre alternativ att ha en man hon inte älskar eftersom han är åtminstone borta några timmar varje dag till skillnad från systrarna som tar hand om henne. En kärnfull och välskriven novell kan vara en fantastisk upplevelse. Detta är en sådan novell.

Novellen publicerades första gången i tidskriften Idun 1898.

Read Full Post »

Alfhild Agrell är en av flera kvinnliga 1800-talsdramatiker som Rosenlarv förlag har uppmärksammat. Många kvinnor skrev radikala dramer och spelades på teatrar runt om i Sverige, men har i dag nästan glömts bort.

Räddad handlar om Viola som lever i ett dåligt äktenskap med en frånvarande man och en elak svärmor i hasorna. Hon har inga pengar och kan inte lämna honom för då förlorar hon vårdnaden om sitt barn. Hennes skyddsling från förr, en farbror, ger henne pengar och när alla kräver att hon ska ge dem till sin man för att han ska lösa sina skulder, vägrar hon och bryter tystnaden och säger sanningen om vad hon anser om sitt liv. Alla blir chockade, inte minst mannen.

Kritiken mot äktenskapet och vilken fälla det kunde vara för kvinnor präglar den här pjäsen och jag tyckte att den var fantastisk. Jag hoppas att den kommer att spelas igen och jag älskar det arbete som Rosenlarv lägger ner på att uppmärksamma dessa skatter vi har i vår litteraturhistoria.

Läs mer: Rosenlarv, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

1976 skrev historikern och feministen Laurel Thatcher Ulrich en akademisk text där hon använde uttrycket Well-behaved women seldom make history (ung väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia) och efter det blev det en välkänd slogan som tyckts på åtskilliga muggar, klistermärken och t-shirts. I boken som bär samma titel som hennes numer legendariska slogan, försöker hon förstå och förklara dess innebörd.

I boken berättar hon om många kvinnor, som genom att inte bete sig som det förväntades av dem, har skrivit historia. Tre författande kvinnor återkommer hon ofta till och det är Christine de Pizan, fransk ensamstående mor på medeltiden som brukar räknas till den första feministen, Elizabeth Cady Stanton, ledare för suffragettrörelsen i USA på 1800-talet och Virginia Woolf. Deras verk Damernas stad, Eighty Years & More och Ett eget rum, är tre böcker som påverkat Thatcher Ulrich eget författarskap och står i centrum i boken. Hon berättar även om kvinnor som gjort uppror mot slavhandeln, Shakespeares döttrar och kvinnor som varit aktiva i den andra vågens feminism på 70-talet.

Jag köpte boken när den var ny i New York 2007 och det är en av fem surdegar jag lovat mig själv att läsa i år. Det var en intressant bok som jag är glad att jag läste. Jag köpte den för den roliga titelns skull och jag kan säga att jag inte blev besviken.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Anne Charlotte Leffler har skrivit mycket om kvinnor situation och skildrat det i noveller, dramer och romaner. Hon har också berört tabubelagda ämnen som erotik och kvinnor. Hennes familj uppmuntrade henne att skriva, men när hon gifte sig med en man som inte gjorde det fick hon skriva i smyg. Skådespelerskan är hennes första drama och den skrevs i hemlighet. Den blev en succé och spelades mer än vad pjäser brukade göra på Dramaten vid den här tiden.

Skådespelerskan är en pjäs som utspelar sig i överklassmiljö. Ester Larsson är skådespelerskan som skrämmer sin fästman Helges borgerliga familj med sin blotta uppenbarelse. Hon är van vid att spela på sin sexualitet och i den borgerliga familjen så är det något kvinnor aldrig gör. De misstänkliggör henne och försöker intala Helge att hennes avsikter inte är ärliga. När Helge får reda på att hon inte tänker ge upp sin skådespelarkarriär bestämmer han sig för att bryta med henne. Han ändrar sig i sista sekund, men Ester lämnar honom ändå.

Det är underbart att läsa gamla feministiska verk från 1800-talet och till på köpet skrivna av kvinnor. Rosenlarv förlag ska ha en stor eloge för sina nyutgivningar av gamla verk. Jag tyckte om Skådespelerskan och skulle gärna gå på den om den sattes upp igen.

Läs mer: Rosenlarv, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Kort fakta

Född 1797 (troligen) i New York State, död 1883 i Michigan, USA.
Hennes riktiga namn var Isabella Baumfree.
Hon föddes i slaveri och fick fem barn, varav fyra med Thomas Jeffery Harvey.

Sojourner Truths feministiska gärning

Sojourner Truth föddes i slaveri och var dotter till två slavar som föddes i Afrika. Vid nio års ålder såldes hon på aktion tillsammans med en skock får. Senare förälskade hon sig i en man, Robert, från en annan farm, men hans ägare förbjöd förhållandet och torterade honom så hårt att han senare dog av sina skador. Truths ägare tvingade henne att gifta sig med en slav på deras farm, Thomas. Truth fick fem barn, varav ett med Robert och fyra med Thomas.

1826, ett år före staten New York avskaffade slaveriet, flydde Truth med sin yngsta dotter. De kom till en familj i Canada som tog sig an Truth och hennes dotter. Då de bodde där fick Truth veta att hennes äldsta son illegalt sålts till en farm i Alabama och familjen hjälpte henne att driva en process som ledde till att hon fick tillbaka sin son.

1843 bytte Isabella Baubfree namn till Sojourner Truth. Hon blev metodist och gav sig iväg för att predika för avskaffandet av slaveriet. 1851 deltog hon i Women’s Rights Convention i Ohio. Där höll hon sitt senare så berömda tal Ain’t I a woman?. Hon argumenterade i talet för att vita kvinnor sattes på en pedistal, bland annat genom att slippa arbeta, något som inte gällde för svarta kvinnor. Talet har i efterhand givits ut, men då inte korrekt återgivet. Det finns många faktafel, som exempelvis att Truth skulle ha hävdat att hon haft 13 barn.

Hon var aktiv under inbördeskriget och efter det fick hon anställning i Washington DC för att jobba för bättre förhållanden för afroamerikaner. Hon fick träffa president Lincoln i Vita huset 1864.

1867 flyttade Truth till Battle Creek i Michigan. Där levde hon fram till sin död 1883. Hon slutade aldrig sin kamp för svarta och kvinnors rättigheter. Bland annat försökte hon rösta i presidentvalet 1872, men blev ivägkörd av valförrättarna.

Sojourner Truth och jag

Jag läste hennes tal i Kvinnopolitiska nyckeltexter och blev intresserad av att läsa mer om henne, kvinnor och slaveriet och svartas situation i USA idag. Som så mycket annat hamnade det på en intresselista långt bak i mitt medvetande och det har inte blivit någon fördjupning. Jag kom på att jag skulle göra henne till veckans feminist då jag skrev om bell hooks förra veckan. Det är ju dock aldrig för sent att läsa sig ännu mer!

Text av Sojourner Truth som jag läst och recenserat

Ain’t I a women? ur Kvinnopolitiska nyckeltexter

Read Full Post »

Older Posts »