Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Böcker för lite äldre barn’

Jack och TidvävarenDet kanske inte är helt givet att jag recenserar en barnbok med en kille i huvudrollen, men i Jack och Tidvävaren finns två hjältar, Jack och Alice. Två bästa vänner. Boken är den tredje i en serie som delvis utspelar sig i Metallien, ett land där hårdrockarna bor när de behöver ta igen sig mellan spelningarna. Jag har inte läst de andra.

Jacks mamma kan inte göra någonting utan att samtidigt ha ett öga på mobilen. Om det inte är sms eller fejjan så är det aktioner på Tradera. Inte ens när Jack vill att hon ska läsa en saga för honom kan hon låta bli att ha telefonen med. En dag kommer de försent till skolan, trots att väckarklockan ställts på samma tid som alltid. Alla verkar komma försent, även läraren. Mysteriet tar Jack, Alice och Jacks mamma tillbaka till Metallien där de måste hitta Tidvävaren för att återställa tiden. Anledningen till att tiden går konstigt är för att människor stressar så mycket och försöker göra flera saker samtidigt. Det går inte att vinna över tiden.

Författaren kan verkligen sin hårdrocksvärld och det är roligt att se en barnbok i en sådan annorlunda miljö. Jag är fortfarande inget fan av fantasy och har aldrig varit, så det är svårt att säga att jag tycker om det eller att jag skulle tyckt om det när jag var yngre. Vad jag kan säga är att författaren är hyfsat medveten om könsroller; det förekommer både manliga och kvinnliga hårdrockshjältar och barnen är en tjej och en kille. Jag tycker bara att det är lite synd att boken inte heter Jack, Alice och Tidvävaren. Flickor kommer ofta bort i barnlitteraturen och det är tråkigt. Jack är definitivt en bra förebild för barn och pojkar; modig, förnuftig och är bästa kompis med en tjej. Bokens tema tål att funderas över. Ibland kanske vi behöver en paus från våra smarta telefoner.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Kalla kulor förlag

Se boktrailer:

Annonser

Read Full Post »

Vargar, vargar, vargarDen här boken är tredje delen i Sagolikts varg-serie. Det som tidigare har hänt är att Sandras försvunna tvillingsyster har återfunnits och hon har levt i flera år med vargarna i skogen.

Sandras och Teas föräldrar berättar att de ska flytta. Det betyder att de måste skiljas från skogen där vargarna bor. Tea blir alldeles utom sig och går in i medvetslöshet som hon inte vaknar från förrän Sandra tar henne från sjukhuset med ut i skogen. Mamma och pappa och lillasyster Thuva kommer och bor med dem i skogen hos vargarna över sommaren.

Jag tycker inte om fantasy och jag tyckte inte heller om det som barn. Därför är det svårt att ge den här boken ett rättvist omdöme. Jag tycker att det var en fin skildring om barns kärlek till djur, men i övrig föll inte boken mig i smaken. Jag tyckte att det var ologiskt att föräldrarna skulle flytta om de visste att en av deras döttrar var till hälften varg, men utan det hade det inte blivit någon bra konflikt i handlingen.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Pippi LångstrumpJag har både läst och set filmerna om Pippi Långstrump många gånger. Jag älskade Pippi, även om hon inte var min absoluta favorit av Astrid Lindgrens figurer (där lång Ronja bättre till).

Det kanske är svårt för dagens barn att förstå det kontroversiella i att Pippi sover med fötterna på kudden och alltid är motvalls, men boken är skriven 1945 och är en skarp samhällskritik. Barn ansågs inte ha egna viljor och bete sig så som Pippi gör. Astrid Lindgren var radikal och Pippi är en föregångsfigur inom barnlitteraturen.

Vem älskar inte Pippi? Trots att barn nu får lov att sova med fötterna på kudden så älskar barnen henne fortfarande. En stark tjej som går sin egen väg, ja det är svårt att hitta en bättre feministisk förebild inom barnlitteraturen.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk innan jag började läsa den här boken som riktar sig till barn mellan tio och fjorton år (Sagolikt förlag). Övernaturliga inslag i böcker tycker jag inte om som vuxen (undantag: Harry Potter) och tyckte inte om som barn heller. Jag blev positivt överraskad. Började läsa boken imorse och blev klar nu i eftermiddags. Jag kunde helt enkelt inte sluta läsa (fast jag var ju tvungen ibland, jag har ett barn att ta hand om och ett liv i övrigt).

De glömda barnen är barn som inte har någon som bryr sig om dem på allvar. När situationen blir tillräckligt hemsk försvinner de och förflyttas till en underjordisk plats där det är mörkt och där de endast kan äta jord och tryffel. Där står tiden still. De kommer tillbaka till verkligheten ifall någon önskar dem tillräckligt mycket. Detta händer ett barn i handlingen. Misan är huvudperson och den som kommit till hålet senast och hon arrangerar en flykt. När alla barnen är uppe förflyttas de hem till sina familjer. De som försvunnit för mycket länge sedan kan bli omhändertagna av sina småsyskon eller barnbarns barn. Några barn tas omhand av andras familjer. Misan med föräldrar som jobbar för mycket är saknad och blir väl omhändertagen när hon kommer hem.

Jag tyckte mycket om boken. Det är fruktansvärda historier om barn som far illa och efter jag läst boken kramade jag min son länge. Den slutar lyckligt sånär som på ett barn, men om honom handlar del två. Bara två saker som kritik: Det förklaras inte helt varför de inte fick återvända när föräldrarna ändå önskade dem tillbaka samt alla barnen var inte med i sammanfattningen längst bak.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Antonia bor på en liten färöisk ö där hon är det enda barnet. Morgonstjärnan är hennes grannes katt som försvinner, men som återfinns efter ett idogt sökande. Antonia har vänner i de vuxna grannarna och i Peter hemlig som är hennes låtsaskompis.

Ebba Hentze har skrivit flera böcker om barn och barns tankevärld, enligt Nordisk kvinnolitteraturhistoria, däribland Antonia och morgonstjärnan. Det är en söt liten bok, men om jag hade läst den som barn hade jag förmodligen tyckt att den var trist eftersom det inte var några andra barn med.  Det var intressant att läsa en barnbok med en annorlunda miljö i ett av våra grannländer, men så mycket mer än så var inte intressant.

Read Full Post »

Böckerna är utgiven på Olika förlag, som är ett förlag som ger ut barnböcker som är testade ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Serien Isporten vänder sig till barn 6-12 år. I böckerna får vi träffa Johanna och Mads som har speciella förmågor, såsom klara av extrem kyla och kunna tala med djur, och de blir därigenom vänner. Tillsammans med klassmorfar Ingvar upptäcker de en värld där djur kan prata och som kommer att leda dem till Islandet. Det är en saga full av nya varelser och människor med olika magiska egenskaper. Det är äventyrsböcker som handlar om hur Islandet ska befrias och Johanna och Mads är med i kampen. Det är på allvar och de vet att om de dör där så dör de på riktigt. I första boken kommer de till Islandet och i de följande böckerna är de där och utkämpar strider och träffar olika onda och goda människor och djur.

Jag tycker att det är det knivigt att sätta ett omdöme på en bok i en genre jag inte är så förtjust i och inte heller så var när jag var yngre. Dock kan jag säga att det är intressanta karaktärer och en medryckande handling. Jag läste förstås böckerna med genusglasögon och jag får säga att det är spännande att se hur mycket man faktiskt reagerar på; de elaka barnen är både pojkar och flickor och flickorna är värst, den snällaste läraren är en han, flera onda och goda ledare är hon osv. Böckerna är spännande och jag tror att de barn som tilltalas av fantasy-genren kommer att tycka om dem. Det är roligt att det skrivs den typen av böcker där både pojkar och flickor får vara hjältar, sida vid sida.

Isporten del 1 har recenserats tidigare på Feministbiblioteket. Läs den gamla recensionen här.

Läs mer: Adlibris: Väktaren och stenarna, Trolldräparen, Striden i Isstaden, Flygarnas kamp; Bokus: Väktaren och stenarna, Trolldräparen, Striden i Isstaden, Flygarnas kamp

Read Full Post »

Boken är utgiven på Olika förlag, som är ett förlag som ger ut barnböcker som är testade ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Isporten är en serie på tre böcker och vänder sig till barn 6-12 år. I boken får vi träffa Johanna och Mads som både vet att de har speciella förmågor och som därigenom blir vänner. Tillsammans med klassmorfar Ingvar upptäcker de en värld där djur kan prata och som kommer att leda dem till Islandet.

 Jag tycker att det är svårt att recensera barnböcker när jag inte själv har barn. Dessutom är det knivigt att sätta ett omdöme på en bok i en genre jag inte är så förtjust i och inte heller så var när jag var yngre. Dock kan jag säga att det är intressanta karaktärer och en medryckande handling. Jag läste förstås boken med genusglasögon och jag får säga att det är spännande att se hur mycket man faktiskt reagerar på; busschauffören är en hon, de elaka barnen är både pojkar och flickor och flickorna är värst, den snällaste läraren är en han osv. Jag ser fram emot fler böcker från Olika förlag och såklart ska jag läsa även del två och tre i Isporten.

Bloggar: Kim M. Kimselius är här nu!
Media: Svd, SR

Read Full Post »

Older Posts »