Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Danmark’

VinterbarnDea Trier Mørch var dansk feminist och socialist. Vinterbarn är en roman om kvinnlig solidaritet på en sjukhusavdelning för kvinnor med garvidietskomplikationer.

Vi får följa flera kvinnor, men främst Marie. De ligger alla inne på avdelning 0 på BB. De flesta lider av havandeskapsförgiftning och flera kan inte lämna sjukhuset fast de vill.  En efter en lämnar de för att föda och i större delen av boken får vi följa hela förloppet genom Maries ögon. Marie väntar barn med en grönlänning som inte är hennes pojkvän. Han är på Grönland och kan inte vara med under förlossningen.

Det händer egentligen ingenting i boken, mer än att barn kommer till världen, men ändå är det en viktig feministisk klassiker. Det är för en person född året efter den skrevs, skönt att konstatera att mycket har hänt. Idag får vi veta om det är något fel på barnet, idag är det självklart att papporna är med och idag är det mer en regel än ett undantag att familjen får bo ihop efter förlossningen (i alla fall i Sverige, vet inte hur det är i Danmark). Men samtidigt är det lätta att känna igen sig i maktlösheten som man kan känna som gravid. Det kan fortfarande vara svårt att ha full koll på skeendet, men nu viskas det förhoppningsvis inte bakom våra ryggar när barnmorskor misstänker fel på fostret.

Mitt ex som jag köpte på Bokbörsen innehåller fantastisk illustrationer som författaren själv tecknat (se omslagsbilden).

Read Full Post »

Ingen Norden-utmaning kan vara komplett utan att ha tittat lite på provinserna som tillhör Danmark och Finland. Jag har läst en roman från Åland, en historisk bok från Grönland och en barnbok samt dikter från Färöarna.

Vilka böcker?

Färöarna:
Guðrið Helmsdal Nielsen: Dikter
Ebba Hentze: Antonia och morgonstjärnan

Grönland:
Mâliâraq Vebæk: Navaranaaq og andre

Åland:
Liselott Willén: Sten för sten

Sammanfattning läsupplevelse Färöarna, Grönland och Åland

Den grönländska boken handlade om de grönländska kvinnornas historia och var på danska. Den låg långt ner i stadsbibliotekets magasin och hade inte blivit utlånad på tio år. Jag tror att det kommer att dröja tio år tills någon får för sig att låna den igen och då är det förmodligen någon minst lika galen än jag.

De färöiska dikterna kom i en samlingsvolym mer fler färöiska poeter. Också denna bok fanns i magasin. Jag tyckte om Helmsdal Nielsens dikter. Den andra boken var en barnbok som fanns, ja den fanns också i magasin. Den handlade om en flicka som var ensamt barn på en ö. Fruktansvärt tråkig om jag ska vara ärlig.

Liselott Willén är uppvuxen på Åland och Sten för sten utspelar sig på Åland, så den fick räknas som åländsk. Annars bor Willén i Örebro och är verksam läkare där när hon inte skriver böcker. Jag tyckte mycket om boken och kommer definitivt läsa mer av Willén!

Vad har jag lärt mig om kvinnor på Färöarna, Grönland och Åland?

Jag har lärt mig om kvinnors villkor på Grönland, lite om hur det är att leva på Färöarna samt hur livet ser ut på Åland. Jag har inte läst tillräckligt mycket för att kunna dra några långtgående slutsatser, men det känns som att alla fyra verken på något sätt speglar sin provins.

Vad har jag läst tidigare?

Kort och gott: Inget.

Hur ska jag gå vidare?

Jag ska läsa mer av åländska författare i allmänhet och Willén i synnerhet. När det gäller de andra två andra provinserna skulle jag gärna läsa något mer, men det jag fick tag på kändes inte så modernt och jag är inte så sugen på att gräva fram fler bortglömda verk ur bibliotekens magasin. Men jag ska såklart hålla ögonen öppna för om det kommer ut något nytt från dessa danska områden.

Feminist från Färöarna

 Súsanna Helena Patursson

Read Full Post »

Jag har läst fem böcker, varav en skönlitterär, två lyrik och två självbiografier. Två av dem läste jag på danska; Maria Marcus biografi som jag köpte i Köpenhamn i somras och Nørgaards Volmer, som var en omläsning.

Vilka böcker?

Suzanne Brøgger: Tone
Pia Juul: Radioteatern
Maria Marcus: Min egen rødstrømpe-ABC
Lise Nørgaard: Volmer
Lise Nørgaard: Bara en flicka

Sammanfattning läsupplevelse Danmark

Jag återupptog bekantskapen med min älsklingsförfattare Lise Nørgaard och jag blev inte besviken. Det var fantastiskt att läsa hennes självbiografi. Sedan läste jag lyrik av dels Brøgger, en person jag läst annat från och dels Pia Juul, från Den danske akademi. Jag tyckte bäst om Brøgger. Jag var inte besviken på den bok jag fick i handen när jag bad om feministisk litteratur i en bokhandel i Köpenhamn. Maria Marcus ABC-bok var mycket intressant.

Vad har jag lärt mig om kvinnor i Danmark?

Genom Nørgaard har jag fått lära mig mycket om den danska överklassen på 20- och 30-talen. Visst motstånd mot klassamhället kom från vänster, unga män som ville blivit kommunister, men det var färre kvinnor som sa ifrån. Lise Nørgaard var en som gjorde det. Jag inser att det blev visst fokus på den andra vågens feminism, men jag är också glad att jag läste modern lyrik. Dessutom har Brøgger och Marcus en annan bakgrund än Nørgaard och är ganska mycket yngre.

Vad har jag läst tidigare?

Hanne-Vibeke Holst är en dansk favorit. Jag har läst hennes serie om journalisten Therese Skårup och den politiska om bland annat Charlotte Damgaard. Genom Holst har jag fått insikt i den mer moderna danska feminismen. Jag är även läst Suzanne Brøgger förut och då hennes mest kända verk, Creme Fraiche och Fräls oss ifrån kärleken. Jag har också läst om kvinnorna som hörde till Skagenmålarna. Nu har det kommit en film om makarna Krøyer, vilken jag ser fram emot att se.

Hur ska jag gå vidare?

Jag har köpt Holst senaste på danska, Undskyldningen, men inte orkat ta itu med den inom ramen för det här projektet (jag måste ju bli klar någon gång!). Sedan har jag minst två Nørgaard på min att-läsa-lista, två omläsning och en som jag inte läst tidigare. Den sista köpte jag i Köpenhamn för läsning 1997.

Feminister från Danmark

Suzanne Brøgger

Hanne-Vibeke Holst

Lise Nørgaard

Read Full Post »

Kort fakta

Född 1917 i Roskilde, Danmark
Skrev manuset till TV-serien Matador
Romandebuterade 1970 med den delvis självbiografiska Volmer

Lise Nørgaards feministiska gärning

Nørgaard är uppvuxen i en borgerlig familj i Roskilde och hennes första år har mycket stora likheter med det vi kan se i TV-serien Matador samt i hennes roman Volmer. Konventionerna var starka och hon var tvungen att göra som alla andra barn från överklassen, fast hennes mamma var en modern kvinna som var rik och hade en egen inkomst. Dock kom Lises pappa med tiden att ändra åsikt om kvinnan plats i samhället och tillslut föll mamman till föga och sålde sin butik och blev hemmafru. Detta kom att påverka Lise och hennes syster och de gjorde uppror på olika sätt mot sin far.

Unga Lise skickades till hushållsskola efter realen och det var där hon fick sitt stora feministiska uppvaknande. Det hon fick lära sig på skolan var till största delen trams och hon undrade länge varför. Sedan kom hon på att det måste vara en stor sammansvärjning mot kvinnor för att de skulle fortsätta att vara hemmafruar och hålla sig borta från arbetsmarknaden. Vilka andra skäl skulle det finnas för att lära flickor att de inte får använda elektriska hjälpmedel, såsom vispar och dammsugare fastän sådant stod till buds 1935?

När Nørgaard tillslut bestämde sig för att gå sin egen väg, väljer hon att bli journalist. Hon har bland annat jobbat på Berlingske Tiderne och haft en lång karriär. 1970 kom hon ut med sin första roman, Volmer, som är delvis ett porträtt av hennes egen barndom. Samma miljöer och karaktärer kan ses i Tv-serien Matador (Monopol på danska) som gjorde succé i hemlandet och även in Sverige.

Lise Nørgaard lever fortfarande.

Lise Nørgaard och jag

Jag älskade hennes bok Sommargästerna (jag ska läsa om den och recensera den!) och efter den var jag frälst. Jag lånade Volmer på biblioteket och kunde inte bestämma mig för vilken av böckerna som var bäst. Sedan har jag fått eller köpt allt av henne som finns på svenska, vilket inte är så mycket, men inga av böckerna har varit så bra som de två första. Jag fullkomligt älskar Matador, men det behöver jag kanske inte ens tillägga. Att läsa hennes självbiografi, Bara en flicka, var en fröjd. Den borde heta: Så blev jag feminist!

Böcker av Lise Nørgaard som jag läst och recenserat

Volmer 1970

Bara en flicka 1992

Read Full Post »

Bara en flicka är Lise Nørgaards självbiografi. Här finns en stor portion Matador och en stor portion Volmer och den som inte hade det på känn innan förstår att en hel del av det hon skrivit om är självupplevt. Biografin spänner sig endast över hennes barndom och kritiken mot borgarklassens seder och bruk finns i texten och fanns hos henne redan som liten flicka.

Förutom roligt skildrade barndomsminnen är det en bok om hur hon blev feminist. Orsaken är hennes mamma. Modern Olga var rik och självständig och det var genom henne som fadern Hans kunde bli en framgångsrik grosshandlare. Trots att de var gifta hade Olga kvar sin affär och hon jobbade heltid. Hennes syster tog hand om hemmet och barnen. Hans skulle dock med tiden byta åsikt i frågan om vad kvinnor gör bäst nytta och tyckte att Olga skulle sluta jobba. Barnen blev otroligt förvånade den dagen hon föll för trycket. Hon hatade egentligen livet med de andra hemmafruarna, men tillslut valde hon ändå den vägen. Lise kunde aldrig glömma det.

Rolig på ett nørgaardskt sätt och jag är glad att jag läste den, men nu räcker det nog på ett tag att läsa om familjerna i Matador. Karaktärerna från den serien har dock framställts i en något annorlunda tappning varje gång.

Read Full Post »

Queerteorin kom till Norden i mitten av nittiotalet och det är en hett debatterad teori. Förgrundspersonerna Judit Butler och i Sverige Tiina Rosenberg har blivit både hyllade och ifrågasatta. I boken Queera läsningar får litteraturvetenskapen en annan vinkel. Boken som är utgiven på Rosenlarv förlag innehåller ett antal essäer om hur man kan läsa olika litterära verk på ett ny – queert – sätt.

Alla skribenter i boken tar upp ett eller flera verk som de gör en queer tolkning på. Jag tänkte ta två exempel. Den första essän handlar om den i Finland klassiska boken Jag, Olli och Orvokki av Hannu Salama. Boken utspelar sig i traditionellt manliga miljöer och männen är exempel på den klassiska manliga könsrollen. Trots det kan man finna flera citat i boken där huvudpersonen ifrågasätter exempelvis religionens syn på homosexuella. Karin Blixen är också utsatt för nytolkning och här tolkas hennes bok Vägarna kring Pisa, ur ett gotiskt och queert perspektiv och vi får dessutom lära oss om det queera i gotiken.

Boken är akademisk och skriven av disputerade litteraturvetare. Trots det är den inte alls svår att ta till sig för en som inte studerat litteratur. Självklart hade jag haft mer behållning av boken om jag hade läst flera av de verk som tolkas, men jag tyckte trots det att jag lärde mig mycket. Dessutom har jag nu en lista på böcker jag vill läsa och sedan ska jag se om jag håller med.

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD

Read Full Post »

Tone var en udda kvinna som bodde i Köpenhamn och gick alltid sin egen väg. Hon var levnadsglad in i det sista. Cancern lyckades tillslut besegra henne. Brøggers prosadikt-bok Tone är en kärleksfull hyllning till denna kvinna. Vi får följa henne genom livet och sjukdomen och allt är skrivet på ett lite humoristiskt sätt, samtidigt som det allvarliga alltid är närvarande.

Jag tyckte mycket om Tone. Jag är inte en jättevan lyrikläsare, men formatet att en hel bok är skriven i diktform tycker jag om. Det är lätt att läsa när det blir ett flyt i det och det är inte speciellt svårt att tyda.

Läs mer (på danska): Adlibris

Read Full Post »

Older Posts »