Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Drama’

MandarinernaJa, inte nyskrivna såklart, för Simone de Beauvior dog 1986, men utgivna i nytryck. Jag har fått två recensionsex av böcker från den feministiska ikonen och jag blev då pinsamt påmind om att jag inte läst något mer än Det andra könet av henne.

Nyckelromanen Mandarinerna har i år givits ut av Norstedts. Den handlar om författarens och Jean-Paul Sartres liv. Det är en roman, men det är ganska tydligt att det handlar om dem och deras vänner. Bland annat beskriver de Beauvior ingående om sitt förhållande till Nelson Algren.

Det feministiska bokförlaget Rosenlarv har gett ut de Beauviors enda drama, De onödiga munnarna. I den tar författaren upp moral, etik och könspolitik.

Jag återkommner när jag har läst. Mandarinerna är rätt mastigt tjock, så det blir nog inte inom en vecka, men att läsa drama brukar gå snabbare. I vilket fall som helt – på återseende gällande dessa böcker!

Annonser

Read Full Post »

Pjäsen Dissekering av ett snöfall ingår i en samling, Medealand och andra pjäser (2012), men jag väljer att recensera varje pjäs var för sig.

Pjäsen handlar om drottning Kristina, men är förlagd till en modern miljö. Hon vill inte alls ha makt och vill definitivt inte gifta sig. Hon samtalar med sin mor, sin döde far och med ”makten”. I Stridsbergs version är den drottning Kristina-inspirerade huvudpersonen självständig, lesbisk och ointresserad av makt. Stridsberg har skapat en lite obstinat och bortskämd tonåring i rollen som konungaflickan.

Det feministiska budskapet är tydligt, nästan övertydligt, men jag tyckte ändå att den verkade spännande. Jag gillar idén att förlägga historiska personer och händelser till en modern miljö, vilket jag har sett flera gånger förut på teaterscener, men det kan då också, som sagt, bli en smula övertydligt budskap.  Jag ser att den går på Dramaten just nu. Kanske borde jag se till att gå och se den!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Aftonbladet, DN, Expressen, SvD

Om pjäsen: SvD

Read Full Post »

Pjäsen Familjelycka skrev 1891 och sattes upp samma år. 2007 gav förlaget Rosenlarv ut den på nytt i samarbete med Östgötateatern och Riksteatern.

Familjen i pjäsen är en traditionell borgerlig familj i slutet av 1800-talet. Föräldrarna är personer av sin tid och håller hårt på traditionerna. Deras fyra barn, tre flickor och en pojke, är moderna ungdomar som vill bryta mot gamla normer. De gör så också bakom föräldrarnas ryggar. De studerar, blir förälskade och accepterar ett oäkta barn. Pojken bidrar till förfallet genom att låna sin syster pengar till studierna.

Av de pjäser som Rosenlarv gett ut såhär över 100 år senare, är Familjelycka långt från den bästa. Dock är det en rolig berättelse med skarp kritik mot rådande normer i samhället och det gör den imponerande och jag hade mer än gärna gått och sett den om den sattes upp idag.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Frida Stéenhoff skrev många dramer under pseudonymen Harold Gote. Den smala vägen skevs 1910, men sattes aldrig upp under Stéenhoffs livstid. 2008 sattes den tillslut upp på Stockholms Stadsteater. Boken är utgiven efter ett samarbete med det feministiska bokförlaget Rosenlarv och Stockholms Stadsteater.

Den smala vägen är en pjäs om kvinnor och barns rätt i samhället. Aina Rosdal vill inte att hon och hennes man ska ta emot ett arv efter Ainas bror. Hon tycker istället att arvet ska gå till broderns oäkta son som bott hos sin far i hela sitt liv. Ainas make vägrar så länge det inte finns ett testamente. Aina ger inte upp och engagerar sig politiskt för oäkta barns rättigheter. Pjäsen slutar med att testamentet återfinns och den oäkta sonen ärver allt samtidigt som maken accepterar förlusten av förmögenheten utan omsvep.

Den uppenbara kritiken i boken är de oäkta barnens rättigheter, men det finns även en kritik mot att kvinnors plats är i hemmen. Flera gånger gör sig Ainas man sig lustig över fruns politiska engagemang och han påpekar också att kloka män har stiftat lagarna och de bör därför inte ifrågasättas. Det är en fantastik pjäs med en medryckande handling. Än en gång blir jag imponerad av en gammal svensk pjäs, skriven av en kvinna som knappast uppmärksammats för mycket i svensk litteraturhistoria, och som nu är utgiven på Rosenlarv förlag.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Alfhild Agrell är en av flera kvinnliga 1800-talsdramatiker som Rosenlarv förlag har uppmärksammat. Många kvinnor skrev radikala dramer och spelades på teatrar runt om i Sverige, men har i dag nästan glömts bort.

Räddad handlar om Viola som lever i ett dåligt äktenskap med en frånvarande man och en elak svärmor i hasorna. Hon har inga pengar och kan inte lämna honom för då förlorar hon vårdnaden om sitt barn. Hennes skyddsling från förr, en farbror, ger henne pengar och när alla kräver att hon ska ge dem till sin man för att han ska lösa sina skulder, vägrar hon och bryter tystnaden och säger sanningen om vad hon anser om sitt liv. Alla blir chockade, inte minst mannen.

Kritiken mot äktenskapet och vilken fälla det kunde vara för kvinnor präglar den här pjäsen och jag tyckte att den var fantastisk. Jag hoppas att den kommer att spelas igen och jag älskar det arbete som Rosenlarv lägger ner på att uppmärksamma dessa skatter vi har i vår litteraturhistoria.

Läs mer: Rosenlarv, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Kort fakta

Född 1946 i Mürzzuschlag i Steiermark, Österrike.
Medlem i Österrikes kommunistiska parti 1974-1991.
Fick nobelpriset i litteratur 2004.

Elfride Jelineks feministiska gärning

Elfride Jelinek föddes efter andra världskriget i Österrike och hennes far var tjeckisk jude. Han var kemist och undvek förintelsen genom att arbeta med strategiskt viktig industri. Hennes mamma var av rumänskt påbrå. Jelinek studerade teatervetenskap, konsthistoria och musik i Wien och hon är utbildad organist.

Jelinek har skrivit ett stort antal romaner, dikter och pjäser. Språket är mycket influerat av hennes musikaliska bakgrund.  Samhällskritiken är också hård i många av hennes verk. Hon var politiskt engagerad och medlem i Österrikes kommunistiska parti mellan 1974 och 1991. Hon blev även slagträ i valkampanjen 1995 då högerpopulistiska Jörg Haider och hans parti FPÖ, använde hennes verk som exempel på dålig konst och kultur. Efter valet 1999, då FPÖ kom in i regeringen, protesterade Jelinek med att förbjuda de statliga teatrarna att spela hennes pjäser. Ett förbud hon senare kom att upphäva.

Före 2004 var hon som författare knappast känd utanför den tyskspråkiga världen. Hon mottog nobelpriset i litteratur ”för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”. Akademiledamoten Knut Ahnlund avgick i protest mot detta då han ansåg att hennes verk är pornografiska. Jelinek lider av ångest och social fobi och deltog därför inte på nobelfesten. Hon har sagt att hon är glad för priset, men förtvivlad för att hon blivit en känd person.

Hennes verk handlar inte sällan om sexualitet och då specifikt kvinnor sexualitet och den undertryckts. Människor med olika typer av störningar är inte heller ovanligt.  Boken Pianolärarinnan tar upp dessa ämnen i kombination och den har även filmats.

Elfride Jelinek och jag

Jag tyckte att det var jätteroligt att en feminist fick nobelpriset 2004. Jag blev lite fascinerad av denna märkliga kvinna som hade så stark ångest att hon inte kunde motta priset på nobelfesten. Jag köpte Pianolärarinnan, men de blev oläst ganska länge. När jag väl satte tänderna i den var omdömet att den var fantastiskt bra i 200 sidor. De sista 50 sista sidorna var helt urspårade, men kändes lite som att det var något som en märklig kvinna skulle kunna skriva. Med tanke på detta har jag inte läst något mer av henne.

Bok av Elfride Jelinek som jag läst och recenserat

Pianolärarinnan 1988

Read Full Post »

Anne Charlotte Leffler har skrivit mycket om kvinnor situation och skildrat det i noveller, dramer och romaner. Hon har också berört tabubelagda ämnen som erotik och kvinnor. Hennes familj uppmuntrade henne att skriva, men när hon gifte sig med en man som inte gjorde det fick hon skriva i smyg. Skådespelerskan är hennes första drama och den skrevs i hemlighet. Den blev en succé och spelades mer än vad pjäser brukade göra på Dramaten vid den här tiden.

Skådespelerskan är en pjäs som utspelar sig i överklassmiljö. Ester Larsson är skådespelerskan som skrämmer sin fästman Helges borgerliga familj med sin blotta uppenbarelse. Hon är van vid att spela på sin sexualitet och i den borgerliga familjen så är det något kvinnor aldrig gör. De misstänkliggör henne och försöker intala Helge att hennes avsikter inte är ärliga. När Helge får reda på att hon inte tänker ge upp sin skådespelarkarriär bestämmer han sig för att bryta med henne. Han ändrar sig i sista sekund, men Ester lämnar honom ändå.

Det är underbart att läsa gamla feministiska verk från 1800-talet och till på köpet skrivna av kvinnor. Rosenlarv förlag ska ha en stor eloge för sina nyutgivningar av gamla verk. Jag tyckte om Skådespelerskan och skulle gärna gå på den om den sattes upp igen.

Läs mer: Rosenlarv, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Older Posts »