Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Hemmafruar’

Julen är alla hjärtans festNørgaards julbok innehåller fyra noveller om julen. Alla är humoristiska och innehåller en stor portion kritik mot borgerligheten och dess normer. I första novellen, Julresan till mormor, får vi träffa sjuttiotalsfamiljen som ska hälsa på den mycket mer konservativa mormodern på landet. Allt går fel, men kanske ändå rätt i slutändan. I Den långa jullunchen får vi träffa polisen som letar efter den försvunna Aksel som visar sig vara livrädd för sin fru. En formgiven julafton är en stor kritik mot hemmafrutillvaron och här möter vi frun som ska fixa julen såsom veckotidningen rekommenderar. Allt blir såklart pannkaka. I den sista novellen, Volmer i tomteland, får vi träffa våra vänner från boken Volmer. Här får systrarna en liten revansch på sin skvallersjuka lillebror.

Novellerna är enkla och faller snabbt i glömska, vilket lämpar dem alldeles utmärkt till att läsa en varje advent fram till jul med ett par års mellanrum. Det ger en stund glädje och skratt och Nørgaards satir mot hemmafruar och borgerliga ideal är mycket underhållande.

Read Full Post »

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Om du hade möjlighet att byta plats med en av dina favoritkaraktärer, vem skulle det i så fall vara?

Eftersom detta är en feministisk blogg med fokus på kvinnolitteratur, så vill jag så ofta som möjligt svara utifrån böcker som jag recenserat här. Dock är de för det mesta av en sådan karaktär att det inte vore så kul att byta plats med huvudpersonen. Jag vill inte bli misshandlad, leva i en ojämställd relation eller byta med någon som levde för länge sedan i ett helt annat samhälle. Därför tänker jag tolka frågan något annorlunda och lyfta fram två böcker där jag skulle vilja byta med huvudkaraktärerna en stund, just för att få möjlighet att uppleva en viss era. Den ena speglar rösträttsrörelsen och den tidiga kvinnokampen i början av förra seklet i Sverige, och den andra den amerikanska kvinnorörelsen på 70-talet.

Pennskaftet av Elin Wägner: Pennskaftet, som var ett smeknamn/öknamn på journalister i början på 1900-talet, är en kvinna som vägrar leva efter samhällets normer. Hon är en rösträttskvinna och inte nog med det, hon förespråkar också fritt sex före äktenskapet. Hon träffar en man, men även om hon är kär i honom så vill hon bara ha honom om han kan tänka sig henne som både politiker, yrkeskvinna och utan att vara gift. Jag skulle vilja byta med Pennskaftet för att få uppleva rösträttsrörelsen i Sverige runt 1910.

Kvinnorummet av Marilyn French: Mira är en kvinna som fastnat i ett dåligt äktenskap och trots att hon ville ha ett annat liv sitter hon i en förort med två barn och en man som kommer hem alltmer sällan, i takt med att hon blir alltmer trist att umgås med. Men till skillnad från många andra i samma situation, bryter hon med honom när han har varit otrogen och hon börjar plugga på universitetet. Där träffar hon feminister och engagerar sig i kvinnorörelsen. Jag skulle inte vilja byta med Mira och hennes misslyckade äktenskap, men jag skulle vilja känna kraften i att förstå att det går att stå på egna ben när samhället menar det motsatta och jag skulle vilja få uppleva den feministiska rörelsen på 70-talet i USA, där kvinnorna slogs mot hemmafrusystemet.

Read Full Post »

bell hooks är Gloria Jean Watkins artistnamn och hon är en mycket produktiv feministisk författare. Hon är amerikan och professor i engelska på City University of New York. Feminism is for everybody kom på första plats när Ms Blogs läsare röstade fram de hundra bästa fackböckerna någonsin.  Det första som slog mig när jag började läsa boken, som är mycket pedagogisk, var att den borde översättas till svenska. Den har ett amerikanskt perspektiv, men det har å andra sidan många feministiska böcker som blivit översatta också.

bell hooks har tidigare givit ut akademisk litteratur om feminism och hon säger själv i boken att det oftast är vita akademiker som tar del av hennes böcker. Det finns många kvinnor som därmed faller bort och som inte deltar i den feministiska debatten. Svarta arbetarklasskvinnor har traditionellt inte ingått i den feministiska debatten eftersom de jobbade och därmed inte var offer för hemmafrusystemet. hooks menar att de har andra problem som absolut inte får ignoreras och att vi måste ha en mer inkluderande feminism där deras perspektiv får plats. Vi måste även se till alla andra kvinnor som inte bor i rika västländer. Hon tar också upp att vi inte får glömma männen och att de också är offer för rådande patriarkala ordning. Det finns kvinnor som anser att ordningen bör upprätthållas och därmed uppfostrar sina söner att bli auktoritära män. Att vissa kvinnor blivit slagna av sina män och därmed hatar alla män, får aldrig bli normgivande för alla feminister, utan måste ses som individuella åsikter. Kort och gott: Feminism är för alla.

Boken är kort, bara 120 sidor, men den fångar precis allt som jag tycker att feminism står för. Den borde vara obligatorisk för alla som vill veta mer om feminism, och den bör omedelbart översättas! Jag blev så glad att den tar upp så många aspekter av det som ofta ifrågasätts av icke-feminister: män drabbas också av sexism, feminister bryr sig också om människor i tredje världen, feminism är inte bara för medelklasskvinnor och alla feminister hatar inte män. Jag rekommenderar alla att läsa den här boken, feminister som icke-feminsiter.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Ms Blog

Read Full Post »

Kort fakta

Född 1929 i Brooklyn, New York, död 2009
Fick doktorsexamen från Harvard 1976 och forskade om James Joyce
Debuterade som romanförfattare med Kvinnorummet 1977
Omnämns i ABBA-låten The day before you came

Marilyn Frenchs feministiska gärning

Marilyn French är helt klart en av de främsta feministerna i USA på 70-talet. Betty Friedan kom nästan 15 år Kvinnorummet med Den feminina mystiken, så man kan säga att hon har förvaltat det feministiska arvet efter henne väl. Kvinnorummet handlar, precis som Den feminina mystiken, om hemmafrulivet. Det är en roman som visar hur kvinnor blir fångar i hemmet. Ju längre tid hon blir utan intellektuell stimulans, desto tråkigare tycker hennes man att hon är. Ju tråkigare hon är, desto mer håller han sig undan hemmet och tillslut är han otrogen. Enda sättet för kvinnan att bli lycklig är att fly. Ungefär så kan man tolka French syn på hemmafrun.

French är inte bara romanförfattare, utan även forskare. Hon har forskat om James Joyce och senare i livet gav hon ut ett kvinnohistoriskt verk, From Eve to dawn, i tre volymer. Det är ett gediget verk som tar upp kvinnan från de allra första civilisationerna fram till idag.

French var storrökare och diagnostiserades för matstrupsancer 1992. Om sin sjukdom har hon skrivit i boken A Season in Hell: A Memoir. Hon överlevde cancern men dog av hjärtsvikt i sin lägenhet på Manhattan den andra maj 2009.

Marilyn French och jag

Jag älskade Kvinnorummet och efter den läste jag flera av Frenchs böcker. Sin mors dotter är en annan imponerande bok om kvinnor i USA i tre generationer. Av French lärde jag mig mycket om den amerikanska kvinnohistorien. När hon dog skrev jag en artikel i Tidningen nu (som du kan läsa här). Hon ligger mig mycket varmt om hjärtat och hon är en av mina absolut största feminist-idoler!

Böcker av Marilyn French som jag läst och recenserat

Kvinnorummet 1977

Det blödande hjärtat 1980

Sin mors dotter 1987

Det eviga kriget mot kvinnan1992

En förälskad man och andra berättelser 1997

From Eve to dawn vol 1 2002

Read Full Post »

Nu ska jag gå emot allt jag brukar skriva om och låtsas vara en bullbakande hemmafru i ett inlägg. Jag är för tillfället hemma och även om att ta hand om en tremånaders bebis mer eller mindre är ett heltidsjobb, så har jag ju lite tid över för annat (t ex för att läsa och blogga). Idag har hela dagen ägnats åt pepparkaksbak med grannen och den tillika föräldralediga Alexandra. Jag vill gärna delge er mina recept och även spara dem för mig själv för både mina lussekatter (de bakade jag igår) och pepparkakorna blev otroligt lyckade och jag är så dålig på att spara recept. Här på bloggen försvinner de inte. Nu har jag även läst mig till att ett recept inte är upphovsrättsskyddat, men att själva beskrivningen är det. Jag behöver därför inte vara rädd att jag gör något olagligt.

Jag älskar julstök, men jag har nästan aldrig tid för det när jag jobbar. Innan man vet ordet av det är julen här och först måste jag välja mellan att baka pepparkakor eller lussekatter och sedan kanske det inte blir något av det ändå. I år är det en helt annan sak. Men istället för tidsbrist har allt tagit längre tid när vi varit tvungna att lägga in blöjbyte- och amningspauser. Det var tur att vi var två! Jag har samlat på mig en mängd pepparkaksformar så nu i år blev det nästan en pepparkaka per form. Hugo kommer bli poppis på dagis vad det lider med alla roliga pepparkaksfigurer.

Hannas lussekatter

Dessa är en blandning mellan rimbobullar och min svärmors utbakade saffranskaka.

Ca 50 bullar (3 h)

Deg
1 paket jäst
4 dl kall matlagningsgrädde
1 g saffran
400 g rumstempererat smör
2 msk socker
12 dl vetemjöl

Fyllning
200 g rumstempererat smör
150 g mandelmassa
en näve russin
lite vaniljsocker

Pensling
2 ägg
pärlsocker

Blanda jästen och mjölken. Tillsätt sedan alla andra ingredienser och bearbeta till en smidig deg. Kavla ut degen och skär kvadrater, ca 8 x 8 cm. Blanda ihop alla ingredienser i fyllningen. Lägg en klick av fyllningen och vik ihop till ett kuvert. Låt sedan jäsa i två timmar. Pensla med ägg och garnera med pärlsocker. Grädda i ung 5-8 minuter på 250 grader.

Supergoda pepparkakor

Pepparkakor vars ursprungliga recept fanns med i Allt om mats julspecial 2004. Jag har modifierat det lite, men kanske inte tillräckligt mycket för att med gott samvete kalla de Hannas pepparkakor.

Ca 120 pepparkakor (30 minuter + en natt + många många timmar )

2 msk malen kanel
1 msk malen ingefära
1 msk malda kryddnejlikor
1 tsk malen kardemumma
1 krm kryddpeppar
1 tsk salt
1 msk bikarbonat
300 g rumstempererat smör
2 ½ dl strösocker
2 dl farinsocker
1 ägg
skal från en citron
3 dl ljus sirap
3 dl vispgrädde
mjöl efter behag (man vet ju typ vilken konsistens det ska ha), men enligt receptet 1125 g.

Blanda kryddor, salt och bikarbonat. Blanda sedan smör, socker, farin, kryddor och ägg. Tillsätt citronskal, sirap och grädde. Slutligen tillsätter du mjöl och arbetar ihop till en smidig deg. Låt svälla i kylskåp över natten (kan även göras flera dagar i förväg).

Dagen efter gör du pepparkakor som du önskar och gräddar i 8-10 minuter (eller tills de ser klara ut) i 180 grader.

Read Full Post »

För en tid sedan fick jag möjlighet att skriva en så kallad spaning. Jag valde då ett av mina favoritämnen, föräldraförsäkringen. Jag ville dela med mig av den eftersom jag tycker att det är ett mycket intressant fenomen att vi idag diskuterar hemmafruar och cupcakes när vi borde prata om mer jämställdhet. Håller ni med mig?

Om man vill få igenom eller stoppa ett politiskt förslag, är det en stor fördel att kunna koppla ihop frågan med en aktuell debatt. Motståndet mot individualiserad föräldraförsäkringen är ett aktuellt exempel på det. Fler pappamånader är ett gammalt krav från feminister i flera partier. Förespråkarna anser att en individualiserad föräldraförsäkring ökar kvinnors möjligheter att göra karriär och bidrar till jämställdhet i arbetslivet. Motståndarna – särskilt inom borgerligheten – hävdar istället att förslaget innebär att politiker ”sätter sig ner vid människors köksbord” och ”bestämmer över föräldrarnas huvuden” .

Motståndarnas argumentation har lyckats mycket väl. Frågan handlar inte längre om ersättningens storlek och omfattning – vilket är det vanliga när det handlar om socialförsäkringar – utan istället om föräldrarnas frihet att själva välja hur de vill lägga upp sin tid med barnen.

Omsvängningen har inte skett i ett vakuum. Samtidigt pågår en debatt om att allt fler kvinnor vill vara hemma med sina barn istället för att göra karriär. Hemmafrudiskussionen är en pseudodebatt, men en mycket hetsig sådan. Det finns egentligen inga politiska förslag att ta ställning till, utan istället en ren värderingsdiskussion om att det ska vara ”okej” att vara hemma med sina barn. Lägger man diskussionen om hemmafruar bredvid den om föräldraförsäkringen går det att urskilja ett mönster. Sakta men säkert sätts bilden av en ny verklighet där kvinnor inte alls är intresserade av karriär, utan prioriterar sina barn. I samma takt har argument mot individualiserad föräldraförsäkring som varit bannlysta i många år, kommit tillbaka. Exempelvis förs det nu fram att kvinnor hellre vill vara hemma och att kvinnor kanske till och mer är mer lämpade än män att ta hand om barnen.  Genom att hålla hemmafrudiskussionen vid liv, kommer frågan om föräldraförsäkringen i ett nytt ljus. Även om den ena diskussionen handlar om ett livsstilsval och den andra om en ersättning som staten ger, är den sammanlagda bilden att föräldrar måste själva få bestämma hur den ska organisera sin vardag. Det har gått så långt att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har strukit jämställdhetsmålet i föräldraförsäkringen, just med argumentet att vi inte ska lägga oss i hur föräldrar väljer att ta ut försäkringen.

I Folkpartiet finns det en stor minoritet för individualiserad föräldraförsäkring och som aktiv i partiet har jag tydligt sett hur frågan har förändrats de senaste tio åren. På landsmötet i Lund 2001 debatterades frågan. Förslaget föll den gången, men det såg ut att bara vara en tidsfråga innan det skulle gå igenom. Tio år senare på höstens landsmöte hade helt delad föräldraförsäkring reducerats till ett förslag om ytterligare en pappamånad, vilket även det röstades ner. Det är knappast en slump att förändringen skett samtidigt som bilden av den cupcake-bakande mamman, som hellre satsar på barnen än karriären, har tryckt undan karriärkvinnan på väg till dagis.

I Sverige har vi bestämt oss för att ha en generös föräldraförsäkring, hur generös den är vet människor sällan innan de själva får barn. Försäkringen är utformad så att ju mer pengar man kan avstå per månad, desto längre tid kan man vara hemma. Den som spar han, eller snarare hon, har och föräldradagar kan sparas upp till åtta år för att ge lite extra semester per år. Att individualisera föräldraförsäkringen skulle således innebära mindre valfrihet för familjer, men ingen brutalt stor försämring med tanke på hur genreröst systemet faktiskt är. Att göra försäkringssystem mindre flexibla, är inget som normalt väcker så stor debatt, men just denna försäkring har bidragit till en enormt infekterad debatt, inte minst i liberala kretsar. Liberaler och borgerliga brukar ofta vara intresserade av att begränsa uttagen i de statliga försäkringssystemen, så att ha lyckats få ett statligt bidrag att bli så älskat av så många borgerliga debattörer, är en prestation.

Idag skriver två miljöpartister om det i SvD och det var kanske inte de bästa argumenten om ni frågar mig.

Read Full Post »

I min jakt på feminister från Oceanien stötte jag på Joyce Nicholson. Hon var aktiv i den feministiska rörelsen i Australien på 70-talet och skriver själv i What society does to girls att hon fick ett feministiskt uppvaknande när hon läste landsmaninnan Germanie Greers bok Den kvinnliga eunucken.

Boken är ganska kort, men har ett kärnfullt budskap. Den liknar andra böcker från samma tid. Den är skriven 1975, men reviderad 1980, så statistiken i boken är från 1980. Den som kan sina feministiska klassiker känner igen det; hemmafruar, svårt att göra karriär, hämmande könsroller och dubbelmoral (mycket av det män får göra får inte kvinnor göra).

Det som är det mest tragiska med den här boken är att Nicholson är australiensiska och har inte fått uppleva så stora förändringar på jämställdhetsområdet som har skett i exempelvis Norden och Storbritannien. I Australien är fortfarande hemmafruar vanligt och det är inte alls ovanligt att kvinnor som har hög utbildning slutar jobba när de gifter sig.

Läs hela boken här.

Read Full Post »

Older Posts »