Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Hugo’

Idag har vi varit på den årliga Vårrundan på Kinnekulle. Vårrundan är ett arrangemang där konstnärer, restauranger, loppisar och farmare ställer ut och säljer sina produkter. Du kan hämta en broschyr på turistbyrån där alla deltagare finns och är utsatta på en karta. Ge dig sedan ut med bil eller cykel och sök efter orange vimplar med nummer på. De leder dig till stället du vill besöka. Rundan pågår även imorgon mellan 10 och 17 så är du i krokarna så ska du absolut ta dig en sväng!

Jag är född och uppvuxen i Lidköping, där mina föräldrar fortfarande bok kvar i mitt barndomshem. I helgen har jag och familjen varit och hälsat på.

Hugo möter struts På Broby Struts

Vår runda startade på Broby Struts i Källby. Där fick Hugo möjlighet att hälsa på en stor ”gacka” (anka på hans språk).

Lena och Fredriks silversmide

Ett självklart besök för oss var Lena och Fredriks silver- och guldsmide. Vi hade tänkt att besöka några andra saker på vägen, men sviktande hälsa hos majoriteten av familjemedlemmarna, gjorde att vi begränsade oss lite. Jag har ett par örhängen i modellen ovan till höger.

Lena och Fredrik

Här är Fredrik och Lena i deras smyckesverkstad. Jag och Fredrik gick i samma klass på gymnasiet.

ÖrhängenJag köpte fina örhängen. Det var Lena som hade gjort dessa. Jag frågade om de gjorde vigselringar också och det gör de mot beställning Det hade varit mycket roligt att ha egendesignade vigselringar från en silversmed man känner, men nu är det tyvärr inte aktuellt för vår del. Men till alla er andra som går i giftastankar kan jag verkligen rekommendera Lena och Fredrik!

Honung från Värmagården och min mamma

Här ser ni min mamma provsmaka honung på Värmagården. Min far är honugsfantast (men satt vid detta tillfälle i bilen och vaktade barnet) och blev mycket upprörd när han såg att jag hade importerad honung hemma (det var ett misstag, jag lovar!). Jag köpte en burk av en trevlig kvinnaEn gammal bro

Tänk att ha den är fina bron på sin tomt! Såhär vackert är det på sina håll på Kinnekulle.

Martin Hansson säl

Vi besökte även skulptör Martin Hansson för att Hugo skulle få se massa gackor, om än inte levande. Han sov sött i bilen och mamma, Andreas och jag gick in och tittade. Jag vill ha den här sälen. Den kostar 5000 kr så jag får väl önska mig den i julklapp.

RunstenVi skulle sedan tillbaka till Hällekis för att plocka ramslök och då passerade vi två runstenar som står precis vid infarten till Källby. Min far informerade oss om att den gamla vägen gick mitt emellan dessa stenar. När pappa var liten och skulle åka från Hjo där han bodde, till Läckö Slott, åkte de den vägen. Nu går det en liten, liten väg där som vi tog på vår väg till ramslöksparadiset.

Andreas plockar ramslök

Här är min man i sjunde himlen och det finns precis hur mycket ramslök som helst. Vi ber om ursäkt på förhand till alla er som ska dela tågvagn med oss hem från Skövde imorgon. Ikväll gjorde mamma ramslökspesto och det var hur gott som helst!

Annonser

Read Full Post »

Bloggen har flyttat! Läs detta och många fler inlägg på m in nya blogg som är snyggare och bättre! http://feministbiblioteket.se/berattelsen-om-storskrot-och-lillskrot-ar-det-enda-som-galler/Orättvist!

‘Han vägrar alla andra böcker. Bara Orättvist! av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund funkar när jag ska natta sonen. Alla andra böcker ratas med skrik och irriterande gnyenden.  Ikväll läste jag den sju gånger. Snart kan jag den utantill. Sista gången jag läste den hade jag försökt med en annan bok först. Det hade gått ganska bra, men sedan kom irritationen. Jag tog Orättvist! och läste två rader och sonen var lugn och trygg igen.

Det började med att han älskade den för att Storskrot hade en likadan hund som honom (det är inte helt omöjligt att det är den hunden som har varit förebild), men nu undrar jag om han inte tycker om flytet i språket och orden han känner så väl igen.

Boken handlar om problematiken att få syskon. Min son är bara ett och ett halvt år och har inte själv något syskon, men vem vet, det kanske han får i framtiden och då ska jag påminna honom om boken och hur han älskade den när han var riktigt liten!

Orättvist! är utgiven på Olika förlag, ett förslag som satsar på jämställda böcker och som tar upp sådant som många andra barnböcker inte gör. Det som aldrig sägs i Orättvist!, men som man kan förstå om man är uppmärksam, är att barnen är adopterade. Dessutom sägs det inte vilket kön de har. Detta utan att använda hen, som provocerar så många. De har det könet som barnen själva tror och känner.

Hugo med sin favoritbok

Hugo sover till och med med boken i sägen.

Read Full Post »

Mannen som kom på IVF-tekniken är död. Han fick nobelpriset 2010 och han mottog det samma dag som jag hade varit inne på Sophiahemmet och plockat ut mina ägg. Någonstans mellan nobelfesten den fredagskvällen och söndag förmiddag två dagar senare blev vår son till.

Tack Robert Edwards för det du gjort för oss och för så många andra ofrivilligt barnlösa! Du kommer alltid finnas i våra tankar. Vi lever tillsammans med ett barn som är ett resultat av din forskning och hur skulle vi någonsin kunna tacka dig tillräckligt för det?

Hugo i Hongkong

Hugo 18 månader i Hongkong.

Read Full Post »

Då ska jag visa er min semester ur ett kulturellt och feministisk perspektiv och turen har gått till sista destinationen – Filippinerna. Ni kan läsa om Hongkong och om Macao från samma resa. Nu gjorde vi inte så mycket kulturella saker på den här badutflykten, men lite bilder har jag lyckats skrapa fram. Vill du få en reseguide till Boracay kan du läsa här och här.

Säkerhetskontrollen på flygplatsen i Manilla

Ok, jag kan förstår poängen här eftersom man kan bli tafsad på av personalen, men det var ändå lite märkligt eftersom det går utmärkt att ha en station med personal av båda kön. Det var också bara på inrikesterminalen som detta gällde. Filippinerna är ett kristet land och jag har faktiskt inte sett denna uppdelning i något muslimskt land (har varit i exempelvis Turkiet, Egypten och Malaysia).

Böcker på flygplatsen i Manilla

När vi begav oss tillbaka till Hongkong via utrikesterminalen kunde vi besöka en liten internationell bokhandel. Där såldes amerikanska bästsäljare om relationer och hur du blir en bra människa. Utbudet av böcker var inte jättestort och jag hade kanske tyckt att det var trevligare med fler böcker om Filippinerna, men det är kanske sånt är som turister vill ha? Jag kräktes lite inombords.

Boracay

Boracay var rätt så mysigt och det fanns massor av butiker att shoppa i, som sig bör på en turistort. Många som arbetade här var kvinnor, omkring 70-80 % av av alla butiksbiträden skulle jag säga. Många pratade med oss och frågade hur gammal Hugo var. Inte alltför få hade barn i samma ålder hemma. Mitt hjärtas snörptes ihop lite när jag tänkte på att hemma förmodligen inte är Boracay.

Filippinska hembiträdens lediga dag

Jag publicerar bilden på de filippinska gästarbetarna i Hongkong än en gång, eftersom det i högsta grad rör kvinnor i Filippinerna. Oavsett hur långt kvinnorna som arbetar på Boracay har hem till sin familj och sina barn, så har dessa kvinnor längre.

Konst på hotellrummet på Boracay

På hotellrummet hade vi märklig konst på väggarna. Bilden till höger hängde ovanför vår säng och ser väl tämligen normal ut. Bilden till vänster hängde ovanför TV:n i sovrummet och vad vill konstnären skildra här?

Hugo i tjejlinneMin son är hemskt söt, men den här bilden har jag lagt upp för att ni ska kolla in hans linne. Ibland är det så att det är killkläderna som är de mest könsstereotypa. Så tyckte jag först i det här fallet med det röda linnet som Hugo har på sig. Vi fick köpa nya kläder till honom för att vi inte orkade tvätta och detta linne tyckte jag inte var för flickigt. Rött och med en orange blomma. När jag satte på det fick jag dock en chock när det visade sig sitta lite pösigt. Det var som om det skulle fyllas ut med något. Något typ bröst. En flicka i Hugos ålder har faktiskt inte heller bröst och inget behov av urringat. ”Oh, a little girl” sa personalen den här kvällen. Suck.

Hugo äter glass

Jag fick ett palmträd över mig en kväll. Det gjorde hemskt ont, men personalen var inte sena att rycka ut. Jag behandlades med sårdroppar som skulle visa sig vara något av ett mirakelmedel då såret läkte över natten och jag fick inget blåmärke. Det roliga var att jag kompenserades för detta genom att de gav mitt barn glass. Inte mig. Vägen till lyckan för en mor går genom hennes barn?

Mor och son på stranden

När jag ser ovanstående bilder kan jag tänka att det faktiskt ligger något i det.

Read Full Post »

Dojo på skattjaktDojo är böcker för de allra minsta och huvudpersonen är en figur i rosa klänning med vita prickar. Hans vänner är både tjejer och killar och någon är mörkhyad. Inget av djuren/figurerna har stereotypa egenskaper.

När Dojo går på skattjakt får han hjälp att leta efter en skatt som han, om vi får tro slutet, har gömt själv. Vi får följa honom och vännerna på upptäcktsfärd och skatten de finner är en fantastisk trevlig picknickkorg.

Jag läser ofta Dojo för mitt barn och tycker att den passar bra för så små barn som han. De är pedagogiska och lagom långa.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Olika

Read Full Post »

Vad vill du bli när du blir storBoken är en samlingsvolym och innehåller tre böcker i en. Det är fel att säga att den är politisk korrekt, men många skulle nog hävda det. Jag skulle snarare säga att den inkluderar alla och att författarna tänker utanför boxen.

Vi får träffa barn och de presenterar vad de vill bli när de blir stora, vad de gillar att göra och vilken som är deras favoritsak. Sofia vill bli polis, Albin gillar att dreja och Lena gillar sin boxboll. Vi får också träffa Denaida, Alessandro och Modesty.

Precis som i pekböckerna med alternativa namn, främst från minoriteter i Sverige, så är det här en bok med många namn från olika etniska grupper. Hugo älskar pekböckerna och jag hoppas och tror att han kan tycka lika mycket om de här böckerna. Och det skadar verkligen inte att barn får se att flickor kan spela hockey och killar leka med gosedjur!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Olika

Read Full Post »

PåskhugoIdag är det barnbokslördag, det har bokbloggen Bak Bok Mat utsett (se schemat och alla deltagarbloggar här). Självklart är Feministbiblioteket med på det! Mitt bidrag till den här lördagen är att recensera en massa barnböcker som jag har haft liggande hemma. De har alla de gemensamt att de är normkritiska. Jag kan redan nu avslöja att det blir böcker både från Olika och Sagolikt förlag, mina favoritförlag när det kommer till barnböcker. Jag utlovar också en bok från den feministiska litteraturkanonen (vilken kan det vara….? :)).

Det finns så mycket mer att önska av barnbokslitteraturen. Det är nästan alltid pojkar som får vara huvudpersoner och hjältar och det är rosa och glitter för flickor och mörkt och bilar för pojkar. Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar skillnader mellan könen och det begränsar våra barn. Det behövs en större bredd av barnböcker och Olika och Sagolikt bidrar till den bredden, men det skulle vara bara om det fanns fler som var beredda att tänka utanför boxen. Flickor behöver tuffa förebilder och pojkar mjuka. Motsatsen finns det redan gott om. Men det är inte bara könsrollerna som behöver ses över. Var är alla böcker om invandrarbarn eller barn från olika samhällsklasser? Allt som jag efterfrågar finns i någon eller några av de böcker jag recenserar idag.

När detta inlägg publicerats är klockan halv tio. Det kommer idag varje hel timma en ny recension och den sista publiceras klockan fem ikväll (men den första kommer först 10:30).

Glad påsk alla kära läsare!

(På bilden ser ni min son på dagis i så mycket påskkärring-utstyrsel som var möjligt. Lite rouge och sex fräknar och en för stor t-shirt gick på med visst besvär medan schaletten gick inte att sätta på alls.)

Read Full Post »

Older Posts »