Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Islam’

Förbjuden betraktelseNina Bouraoui är född i Frankrike med fransk mor och algerisk far. Hon är delvis uppvuxen i Alger. Förbjuden betraktelse är hennes debutroman.

Vi får följa en algerisk kvinna som bor inspärrad i ett hus. Så ser alla algeriska kvinnors liv ut, först inspärrade i sin egen familjs hur och sedan i sin mans familjs hus. Kvinnor lämnar sitt hem endast vid sitt bröllop och sin begravning. Bokens jagperson hatar sitt liv, hatar sina föräldrar och gör ett tyst uppror mot hela samhället och dess traditioner. Det är en fruktansvärd beskrivning av en kvinnas liv, könsstympning och tvångsäktenskap.

Jag läste boken för att det var en av mina olästa böcker i den feministiska litteraturkanonen. Jag håller med om att det är en viktig bok. Den är kort och kärnfull, skrämmande hemsk och sätter fingret på hur det går när man får för sig att stänga in kvinnor av religiösa skäl. Mitt favoritcitat från boken: Traditionen är en hänsynslös dam som jag inte kan kämpa emot.

Annonser

Read Full Post »

Kvinnor i arganträdets skuggaBoken gavs ut på svenska förra året på Tranans förslag, de som ger ut böcker från hela världen. Där finns många pärlor (inte bara baltiska noveller). Jag låter Kvinnor i arganträdets skugga få bli boken från Afrika i världsutmaning.

Vi får möta kvinnor i en by i södra Marocko som alla har det gemensamt att de är förtryckta och lever under villkor de inte önskar. Någon flyr från sin familj och en annan får hjälp att fly till Frankrike. På slutet möts alla på en religiös högtid och det som verkade bli en dystopi förvandlas till en jakt på kärleken och boken slutar ”lyckligt”.

Det är en relativt kort bok (ca 200 sidor) och större delen av boken tyckte jag om. Men när den mindre delen är slutet så blir helhetsintrycket inte så bra. Jag läste den här recensionen i på sr.se när jag var klar och tycker att orden ”Den går från samhällsskildring till chick lit” var otroligt träffande. Det är inget fel på chick lit med lyckligt slut och kvinna träffar man och blir kär, jag hade bara inte förväntat mig det i en bok om förtryckta kvinnor i Marocko.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Tranan

Read Full Post »

Den stulna romanenNawal El Saadawi är en stor frontfigur för kvinnorörelsen i Nordafrika. Jag har haft förmånen att få lyssna på henne på ett seminarium som Liberala Kvinnor ordande tillsammans med föreningen Glöm inte Fadime och Pela. Då pratade mycket om kvinnors frigörelse och religionens negativa inverkan, främst på kvinnors liv.

När du läser Den stulna romanen så kommer du att märka att El Saadawis feministiska och religionskritiska åsikter lyser igenom mycket starkt. Hon är långt ifrån finkänslig när det gäller att kritisera Islam och i boken är det flera av huvudpersonerna som ifrågasätter Gud och sin egen gudstro. Boken utspelar sig i författarens hemland Egypten och handlar om den bedragna hustrun Bodour som vill ta sig ur sin situation och försöker skriva en roman. Bodour har en dotter tillsammans med sin man och en dotter som hon övergivit vid födseln och som nu lever på gatan. Hennes döttrar är barndomsvänner utan att veta som sitt släktskap. Bodours man är en framstående journalist och författare, dottern är journalist och själv arbetar hon som litteraturkritiker. Den övergivna dottern är en framstående sångerska som hatas av den kulturkritiska regimen. Bodur försöker skildra sitt liv i sin roman, men bokens sidor blir stulna ett efter ett. Historien kretsar kring Bodours och hennes roman, dottern Magiida och den övergivna dotter Zinat.

Den stulna romanen känns som en viktig bok om kvinnoförtryck i arabvärlden. Den är dock lite rörig eftersom Bodours historia vävs samman med den historia hon skriver. Är man inte helt alert så kan det vara svårt att veta om det man läser tillhör historien eller historien i historien. Trots detta så tyckte jag mycket om språket, karaktärerna och det politiska budskapet. När jag läser El Saadawi så jag inga som helst problem att förstå att hon nämns i nobelprissammanhang, men trots det så är Den stulna romanen inte en bok som fastnar. Vad jag förstår så är det mycket i El Saaadawis berättelser
som ska läsas i en egyptisk kontext som jag helt enkelt missar för att jag inte är därifrån.

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD, GP, Bokhora

Read Full Post »

Fjäril i koppelZinat Piradeh är mer känd som komiker än som författare i Sverige och jag vet att vissa iranier uppfattar henne som lite väl kritisk mot sitt ursprung. Men jag som inte har hört henne så många gånger utan kunde läsa boken utan så mycket förutfattade meningar, fick en helt annan uppfattning. Fjäril i koppel är Pirzadehs berättelse om sin egen barndom, fast i romanform, och det är en vacker berättelse om hur det var att leva i ett muslimskt samhälle på 60- och 70-talen före revolutionen.

Shirin växer upp i Iran i en välbärgad familj. Hon har stora friheter jämfört med många andra flickor i sin egen ålder, men familjen är ändå präglade av rådande normer och strukturer och för dem är heder lika viktigt som för de flesta andra. Shirin har en mycket lycklig barndom, men allt förändras när revolutionen kommer. Hon och hennes vänner startar en liten oppositionsrörelse på sin skola, men den slås snabbt ner av regimen. Efter ett litet kärleksäventyr får Shirins föräldrar nog av sin bångstyriga dotter och gifter bort henne.

Det står på omslaget att den som gillar Flyga drake också kommer att gilla Fjäril i koppel (citat Amelia) och det kan jag nog hålla med om. Jag tyckte att Flyga Drake var lite väl överdriven på sina ställen, men det tycker jag att Fjäril i koppel saknar. Däremot tyckte jag att boken var lite seg i början och även om jag gillade den så längtade jag inte ihjäl mig efter att läsa vidare. På slutet var den betydligt med actionfylld.

Läs mer: Piratförlaget, Adlibris, Bokus, Aftonbladet, Lottens bokblogg

Läs också: Zinat Pirzadehs blogg

Read Full Post »

ingenstansAssia Djebar är uppvuxen i Algeriet, men har utbildat sig i Frankrike och är idag medlem av franska akademin. Ingenstans i min faders hus är en självbiografisk roman med minnen och fragment från hennes egen ungdomstid. Hon är en tonåring som är muslim, men lever bland emanciperade européer. Fransmännen har tagit makten i Algeriet och den unga Assia får gå på flickskola tillsammans med franska flickor. Sakta med säkert ökar hennes frihet och hennes förut så stränga far lättar lite på tyglarna.

Jag tyckte att boken var lite rörig i början, men jag kom tämligen snabbt i i den och tyckte att den var otroligt spännande. Jag ville verkligen veta hur den berömda författaren blev en fri kvinna från att ha levt mer eller mindre instängd stora delar av sin tonårstid. Mot slutet blir berättelsen mer dramatisk och då var den svår att lägga ifrån sig. Det mest fantastiska med boken är hur Djebar beskriver flykten från religionens förtryck och hur hon och även andra kvinnor, såsom hennes egen mor, blev firare.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Leopard förlag, DN, Expressen

Read Full Post »

Jag har läst Christer Nylanders bok Maktens offer. Som jag skrivit tidigare så känner jag Christer och ni får läsa den här analysen med den vetskapen i bakhuvudet. (Och för er som läste det tidigare inlägget: Jag har fått det bekräftat av författaren att boken var till mig.)

Maktens offer utspelar sig i riksdagskorridorerna efter valet 2014. Sossarna har vunnit och ett nytt parti, Frihetspartiet, har blivit vågmästare och utgör tillsammans med Vänsterpartiet regeringsunderlag. Frihetspartiets Oscar Schiller är en känd religionsskeptiker och han jagas av en fanatisk präst som även har personliga skäl att hata honom. Leila Drakulic är vänsterpartist och lever ihop med en kvinna som slår henne. Både Schiller och Drakulic lider av kval från förr. Schillers barn har dött i en olycka och Drakulic har fruktansvärda minnen från kriget i Sarajevo. Deras vägar har korsats före de tog plats i riksdagen. Leila väntar Oscars barn. Oscar får mystiska paket med dockor i kistor och han undrar om det är prästerna som är efter honom. Dessutom jagas han av Ewa, Leilas svartsjuka flickvän.

I Maktens offer är ett viktigt tema våld mot kvinnor. Det nya Frihetspartiets främsta valfråga var hur många kvinnor faller offer för olika religioners syn på våld i nära relationer. Dessutom är Leila själv drabbad, men hon lever med en kvinna och känner att det är speciella omständigheter som gör att hon slår henne. Ungefär på samma sätt som många andra resonerar när de blir slagna av sina män. En av huvudpersonerna är man och en kvinna och jag tycker att Nylander porträtterar båda trovärdigt. Den enda karaktär som jag hade svårt att förstå var Ewa, Leilas våldsamma flickvän. Hennes hat och impulsiva beteende förklaras inte och hon känns en smula överdriven.

I övrigt tycker jag att det var en spännande deckare och en mycket bra deckardebut av Christer Nylander. Det var en bladvändare trots att både offer, gärningsmän och motiv var kända på förhand. Dock tycker jag att upplösningen kunde varit mer gastkramande och inte vara över så fort. Ewas historia känns också lite överflödig. Den hade kunnat vara mer passande om det inte hade avslöjats på förhand vem hon var, eftersom en hustrumisshandlande kvinna inte är en vanlig gärningsman i deckare. Den politiska biten tyckte jag var bra. Det var skönt att Nylander inte hade gjort hjältarna till folkpartister. Det var också skönt att huvudpersonerna framställs som sympatiska och med goda värderingar, trots partifärg. Det fanns inslag som kanske känns överdrivna även i den politiska biten, men ska man helt och hållet hålla sig till det som är strikt trovärdigt så blir det ingen story.

Slutligen vill jag bara säga att boken bör förses med en varningstext: Varning för barn som far illa!

Läs mer: Bra Böcker, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Halima Xudoyberdiyeva tillhör motståndsrörelsen i Uzbekistan och hon är en hängiven feminist. 1992 blev hon utsedd till folkets poet i sitt hemland. Denna recension omfattar endast tre dikter; Sacred women, I have found you och Izlang meni (titeln är inte översatt och uzbekiska finns inte i Google translate). Jag har inte hittat fler översatta till ett språk jag förstår. Finns det fler så tipsa mig gärna!

Johanna-Hypatia har översatt de två förstnämna dikterna och hon har även skrivit wikipediaartikeln om författaren. Sacred women betyder ordagrand sakral kvinna och det kan också betyda helig kvinna, vilket antagligen är den betydelse det ska ha den första dikten. Religionen är närvarande i Xudoyberdiyevas dikter och genren hon skulle kunna räknas till är kvinnliga sufistiska poeter i Centralasien. Razia Sultanova har skrivit om det i boken From Shamanism to Sufism, där den tredje dikten finns översatt. Sufismen är den andliga aspekten inom islam och så vitt jag förstår är det inte så vanligt att med kvinnliga författare inom den litterära genren.

Det är vackra dikter och jag önskar att fler kommer att översättas och att någon kanske någon gång tar sig an att översätta dem till svenska. Det skulle också vara intressant att ta del av en större del av hennes verk för att kunna se hur hon kombinerar sufismen med feminismen.

Read Full Post »

Older Posts »