Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Liberala kvinnor’

Dyrkan och spektakletFörfattarna är forskare och ingår i ett stort forskningsprojekt om känslor, Förtrollade identiteter. Den här boken handlar om Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten efter nobelpriset, i Sverige och i Finland. Det handlar om känslor och om mottagandet som Lagerlöf fick både av de som deltog i festligheterna och de kritiska journalisterna och kåsörerna.

Det märks att boken är skriven av två forskare. Den är kort, men ändå full med detaljer och matriser över hur folk mottog Lagerlöf, vilken musik som spelades och vilka som höll tal. Intressant självklart, men jag hade nog sett en lite mer friare text om samma ämne. Hur som helst så tycke jag att det var extra roligt att läsa om de euforiska kvinnorna i Finland som själva precis fått rösträtt, något som de svenska kvinnorna skulle få vänta på ytterligare ett par år på. Det var också intressant att läsa om hur de hånades av män i pressen. När argumenten tryter får man ta till hån. Selma Lagerlöf var aktad och henne kunde de inte argumentera emot, men de kunde göra narr av henne.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Idag var jag på besök på Liberala Kvinnors styrelsemöte. Det blev ett kort besök, men tanken var att jag skulle varit med dem igår. Jag var dock sjuk och satt hemma och läste lettisk poesi istället. Sedan jag föräldraledigheten som slutade i mars har jag haft två jobb, webbredaktör på Folkpartiet och Förbundssekreterare på Liberala Kvinnor. Det är med lite sorg i hjärtat jag nu lämnar Liberala Kvinnor för att jobba heltid på Folkparitet. Som småbarnsförälder med ett eget stort fritidsintresse är det svårt att klara av två halvtidsjobb. Det går, men det är inte alltid så roligt. Därför väljer jag nu att satsa på det ena och det känns bra. Att vara webbredaktör och hjälpa folk att läsa webbproblem är ju det roligaste jag vet!

Som förbundssekreterare har jag fått göra många roliga saker och landsmötet i oktober i Västerås var såklart höjdpunkten. Jag har träffat massa roliga människor, lärt känna härliga Bonnie lite bättre och fått jobba med fantastiska Hide! Nu har Anna Steele tagit över rodret och det tror jag blir toppen!

Böcker om starka kvinnor

Anna hade köpt böcker om fantastiska kvinnor till mig som avskedspresent och hon hade inte kunna träffa mer rätt. Hon sa att om jag redan har en bok så får jag ge den vidare och det är också roligt att få göra.

Tunisian girl av Lina Ben Mhenni: Den har jag läst och recenserat och skänker gärna till någon som är intresserad!

Älskade du av Barbara Voors: Jag har inte läst något av Voors på mycket länge så det ska bli spännande! Många bokbloggare gillar henne har jag sett.

Även tystnaden har ett slut av Ingrid Betancourt: Jag har tänkt att läsa den så länge. Den står faktiskt i min bokhylla så jag kan skänka detta ex också. Hör av dig om du är intresserad. Den här presenten bli förhoppningsvis en spark i baken att läsa den.

Vasadöttrarna av Karn Tegenborg Falkdalen: En bok om Gustav Vasas döttrar. Dem har jag inte hört så mycket av. Jag tycker om att läsa om kvinnor i det dolda som faktiskt också var en del av historien, bara inte lika omskrivna.

Siri av Lena Einhorn: En roman om Siri von Essen. Jag har blivit rekommenderad den av min svägerska som erbjudit mig att låna hennes ex. Men nu har jag ett eget!

Kära fröken Petri av Gunnar Petri: Anna Petri var författare och konstnär och hon drabbades av reumatism redan som nioåring, som försvårade hennes liv. Hon var rullstolsburen och levde mellan 1883 och 1964. Hon hade en stor kulturkrets omkring sig och boken handlar både om Anna och om kulturlivet i Linköping, där hon bodde och verkade.

Dyrkan och spektakel av Git Claesson Pipping och Tom Olsson: En bok om Selma Lagerlöfs framträdanden dels på den fest som den svenska kvinnorörelsen ordnade för henne efter nobelpriset 1909 och dels firandet av Runbergsdagen i Finland 1912.

Tveeggade svärdet av Martin Blecher: En bok om Facebooks påverkan på våra liv. En bonusbok till ett sådant sociala medier-freak som jag är!

Jag återkommer med recensioner, såklart, men den som läser min blogg ofta vet att jag har många före på att-läsa-listan. Några av böckerna är dock riktigt korta så det är inte helt omöjligt att jag läser någon inom kort. Håll utkik och hör av dig om du ar intresserad av någon av de två böcker jag redan hade.

Tack Liberala Kvinnor för den här tiden! Och som jag sa till er så kommer vårt samarbete inte att ta slut här. Feministbiblioteket gör gärna saker ihop med er i framtiden också.

Read Full Post »

Såhär på nyårdagen tänkte jag göra en sammanfattning av mitt kulturår 2012. Eller kanske mitt år kort och gott. Livet som småbarnsmamma har gjort att jag läser mindre och går på färre museum, men det är långt bättre än vad jag någonsin kunde drömma om innan jag fick Hugo i mitt liv. Och livet med honom är ju så klart också fantastiskt mycket bättre än innan. Hur som helst, här kommer året 2012 med Feministbrud:

Januari

Mor och son i solhatt

Hanna badar i poolen

Jag var mammaledig och vi försökte oss på en första resa med Hugo. Det blev Lanzarote och inte helt som vi har tänkt oss eftersom Hugo krävde både omsorg och skugga. Dessutom var det kallt på kvällarna och vin på balkongen efter mörkrets inbrott var inte att tänka på. Men på plussidan kom att maten var fantastiskt god. Och badade gjorde vi lite ändå. Och även läste en del.

Februari

35-åringen

Jag fyllde 35.

Mars

Riksdagen

Jag började jobba igen. Det var roligt. Jag började halvtid på mitt nygamla jobb som webbredaktör på Folkpartiet och halvtid på ett nytt jobb som förbundssekreterare för Liberala Kvinnor.

April

Hugo river sönder böcker

April var månaden då vår son blev rörlig och inte lät bokhyllan vara ifred. Nu har vi otaliga sönderrivna böcker att laga.

Maj

Japanska körsbärsträd i Hammarby Sjöstad och jag

Underbara maj i Hammarby Sjöstad.

Nawal El Saadawi

Liberala Kvinnor var med och ordnade ett seminarium om tvångsäktenskap med föreningen Glöm inte Fadime och Pela. Den världsberömda författaren Nawal El Sadaawi var en av talarna!

Juni

Stockholms stadsbibliotek

Veckan före midsommar var jag mammaledig på nytt, men bara för en vecka. Jag passade på att utmana mig själv med att läsa en massa böcker från de nordiska länderna. Det gav mig otroligt mycket och jag höll på med projektet intensivt hela sommaren. Det blev flera besök på stadsbiblioteket.

Kummelhålet på Landsort

Vi firade som vanligt midsommar på underbara Landsort.

Juli

Kontraster Klaipeda/Nida

Thomas Manns sommarhus i Nida

Vi åkte hela familjen till Litauen och upplevde en stor bladning av trött arkitektur, kitsch och underbar natur och kultur. Här ovan är jag och Hugo vid nobelpristagaren Thomas Manns sommarhus i Nida på Kuriska näset. Vackrare plats för ett sommarhus är är nog svårt att finna.

Augusti

Läckö Slott

Vi var i Lidköping länge och såg på OS och hade det skönt. Hugo var inte lika förtjust i sport-tittandet utan slog sönder TV:n. Vi hann med ett besök på Läckö Slott. Där var det en utställning av Lennart Nilsson med foton från provrörsbefruktningar. Det kändes viktigt.

Citat på Pojken i hiss 54

Jag fann att jag var citerad på baksidan av Karin Alfredssons Pojken i hiss 54. Stort!

September

Hugo öppnar paket

Hugo fyllde ett och började på dagis.

Oktober

Tre ordöfrandekandidater i Liberala Kvinnor

Liberala Kvinnor hade landsmöte i Västerås som jag ordnade och vi hade tre ordförandekandidater; Anna Mårtensson, Anna Steele och Fatima Svanå. Anna Steele, hon med micken på bilden, valdes.

November

Nordens flaggor

I November avslutade jag min Norden-utmaning som var årets mest ambitiösa projekt. Jag läste minst fem böcker från varje nordiskt land, uppdaterade med minst en ny feminist från varje land samt läste minst en bok från Grönland, Färöarna och Åland. Jag är så nöjd med att jag rodde projektet i land och jag har lärt mig så otroligt mycket om kvinnor, feminism och kvinnolitteratur i Norden.

December

Jag rodde iland ytterligare en ambitiös julkalender, detta år om feministiska resmål. Jag lyckades även vinna en bloggtävling genom Fiktiviteters julkalender.

Jag deltog i Sydsvenskans deckarjury och citerades i tidningen angående ettan på min lista och tvåa på den totala: Den skrattande polisen av Sjöwall/Wahlöö.

Feministiska julklappsböcker 2012

Jag fick massa spännande böcker i julklapp!

Gott nytt år kära läsare! Detta året kommer att bli ett minst lika intensivt bok- och kulturår som det förra. I alla fall på Feministbiblioteket. Det är ett nyårslöfte!

Read Full Post »

Jag har fått förmånen i mitt jobb att träffa finska kollegor i Svenska Kvinnoförbundet, Svenska Folkpartiets kvinnoförbund. De kom från Sörnäs, som är en lokalavdelning i Helsingfors. Vi diskuterade skillnader och likheter och vad vi kan lära av varandra. Den stora skillnaden mellan oss är att vi är mer ideologiska och de mer inriktade på att vara en förening där man kan prata svenska. Det hindrade dock inte de personer vi träffade att vara just ideologiska.

Det som jag tyckte var mest intressant var att de delat ut ett genusbokpaket till svenska förskolor i Helsingfors. Detta för att uppmärksamma förskolorna på de stereotypa könsroller som ofta förekommer i barnböcker och erbjuda dem ett alternativ. Det fanns även böcker riktade till pedagogerna och det var de eminenta Flickor, pojkar och pedagoger av Kajsa Wahlström och Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Bland barnböckerna kan vi bland annat hitta Stina Wirsén och Per Gustavsson. Projektsekreteraren i Sörnäs, Matilda Hemnell säger i ett pressmeddelande angående utdelningen av paketen:

”Ska flickor alltid vara snälla och duktiga eller får de också busa och åka på äventyr? Får pojkar vara rädda och famnsjuka, eller ska de alltid vara hjälten som slåss mot den onda i boken?”

Jag blev såklart mest intresserad av de två finska böckerna i listan:

Lindeberg, Minna & Bondestam, Linda: Lo. Fridlyst. Jag läste om den och dessa meningar från boken gör att jag verkligen vill läsa den: ”Det är inte lätt att vara den vildaste lokatten på dagiset. Att aldrig få vara med. Att alla är rädda för en, också den minsta Edvin, vars hjärta bankar som en babyhammare av tyg.” En bok om känslor.

Frölander-Ulf, Lena & Taivassalo, Hannele Mikaela: Sagan om prinsessan Bulleribång. Om prinsessan står det i boken att ” Hon hade visst friat till en prins från landet Näraintill.” Det räcker för mig. Jag är såld.

Nu kan min Hugo inte läsa så jag kan riskfritt avslöja att han kan se fram emot två hårda paket under granen om han är riktigt snäll.

En annan kampanj Svenska Kvinnoförbundet gjort är det fantastiska jämställdhetspillret du ska ta för ökad jämställdhet. Som en kollega till mig sa när hon fick se det: När förnuftet inte räcker till. En fantastisk bipacksedel fanns med i förpackningen. Underbart!

Jämställdhetsmedicin

Slutligen hade Liberala Kvinnor Stockholm ordnat en paneldiskussion med mig som moderator där Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Anna Jungner-Nordgren visade en video till en gammal finsk schlagerlåt Satumaa, sagoland, där trafficking står i centrum. Hon menar att det inte funnits så stor kunskap om det fenomenet tidigare i Finland, men att den här videon har ökat medvetenheten. Det är minoritetsombudsmannen Eva Biaudet som ligger bakom videon. Se den på egen risk. Jag grät.

Som tack för min medverkan fick jag en bok som handlar om Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs och den ser jag fram emot att läsa. Jag är glad och stärkt över mitt möte med dessa finlandssvenska kollegor!

Read Full Post »

Krans 6

Bakgrund

Igår skrev jag om ett museum för kvinnliga konstnärer i USA och hyllade det initiativet. Idag är jag betydligt mer kluven när jag presenterar dagens feministiska resmål. På Sveriges Riksdag, min arbetsplats, finns mycket konst, både ny och gammal. Av naturliga skäl är det många manliga konstnärer bland den äldre och betydligt fler män än kvinnor finns porträtterade. Detta hör till historiens anda. När det kommer till den nyare konsten är det mer svårförklarat. För att väga upp den snedvridna respresentationen finns det en kvinnorum på riksdagen.

Det är olika utställningar där och första året jag jobbade på riksdagen och gick en guidekurs så fanns det bland annat en stor tavla föreställande ett läppstift och olika smink-varumärken, målad av en man, på ena väggen och bland annat två foton av riksdagsledamöternas barn på en annan vägg. Det kändes så fel. När jag igår gick upp för att fota konsten i rummet var det lite annorlunda. Nu kändes det faktiskt som att man gjort något bra av det. Se bild och bildtext längst ned och tyck till!

Resmålet

Sveriges Riksdag är ett populärt resmål och många kommer dit och går en guidad tur. Jag har själv gått en guidekurs och kan berätta lite om byggnaden och den politiska historien.

Ta dig dit

Sveriges Riksdag ligger på Helgeandsholmen mellan Norrmalm och Gamla Stan (men formellt sett i Gamla Stan) i Stockholm. Mejla mig för en privattur: hanna@feministbiblioteket.se.

Sveriges Riksdag och jag

Jag har jobbat för Folkpartiet sedan 2004 och varit placerad på riksdagen sedan 2006. Jag är lite kluvet inställd till miljön. Det är naturligtvis fantastiskt att sitta ”mitt i smeten” och springa på både kända och okända politiker varje dag. Samtidigt är det en gammal byggnad och på vintern blir det jättekallt och på sommaren jättevarmt. Det känns dock mest som ett i-landsproblem. Jag älskar egentligen min arbetsplats.

Kvinnorummet - ett collage

Enligt faktabladet som finns att få i Kvinnorummet: 2012 bestämdes det att Kvinnorummet skulle förnyas. Ett nytt tema ska presenteras varje 8:e mars. Nu är temat Kvinnliga pionjärer och förebilder i politiken. Kerstin Hesselgren, första kvinnliga riksdagsledamoten, Karin Söder, första kvinnliga partiledaren och Ingegerd Troedsson, första kvinnliga talmannen pryder en vägg. Lena Cronqvists söta flickor i brons är ett stående inslag. Siri Derkerts fina porträtt av Fogelstakvinnorna finns där samt karikatyrer av politiker (visserligen tecknade av män, Poul Ströyer och Riber Hansson) och mellan Cronqvists flicka och Derkerts tavla ser ni en karikatyr av Folkpartiets Marit Paulsen.

Jag i spegeln

Det finns även en spegel för att vi ska kunna se Sveriges första kvinnliga statsminister. Och det är jag, uppenbarligen!

Read Full Post »

Idag säger vi grattis till Lyran och alla andra som heter Elisabet. Veckans tematrio hedrar dagens namnsdagsbarn. Följande böcker har jag läst om Elisabet:

Stolthet och fördom av Jane Austen: Jag måste nämna den här boken, trots att Lyran också gjort det. Det är en av mina absoluta favoritböcker. Elizabeth Bennet är en hjältinna jag älskar och vad vore en tonårstid utan att få låtsas vara i Elizabet Bennets skor när hon får se Mr Darcy komma upp ut vattnet på Pemberly?

Sisi – Den oövervinnerliga av Odette Ferry: Boken om Frans Josefs hustru Sissi, eller Elisabeth som hon egentligen hette, är femtiotalsromantisk och även lite förskönande av monarkin. Men Sisi var en fascinerande kvinna. Hon var stark och hade en egen vilja och idag är hon en av Österrikes stora historiska ikoner.

En radikal herrgårdsfröken av Hjördis Levin: En biografi över Elisabeth Tamm, en av de första kvinnorna i riksdagen och en av de två liberaler som valdesin i 1921. Liberala Kvinnor använder flitigt ett citat av henne på vårt material idag:

”Det måste finnas kvinnor,  modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid.”

Read Full Post »

I torsdags var jag moderator på ett seminarium om framtidens familjepolitik, som Liberala Kvinnor ordnade för att försöka påverka Folkpartiets programgrupp (de som arbetar med att ta fram ett nytt partiprogram) i rätt riktning.Vi talade då om vilka politiska styrmedel vi ska eller inte ska använda.  Det här inlägget ska inte handla om politiken, utan om mina erfarenheter. Ofta när jag pratar om familjepolitik generellt så får jag kommentarer om hur det ser ut i en enskild familj. Jag tänker nu berätta utifrån mig själv varför jag vill att vi ska vara regel och inte undantag.

Ibland sägs det att kvinnor är andra klassens arbetskraft och män andra klassens föräldrar. Det låter lite väl hårdraget, men i stora drag är det nog tyvärr sant. För att ändra på det krävs det att fler män är hemma med sina barn och fler kvinnor är hemma mindre. Jag och min man har dragit vårt strå till stacken genom att dela föräldraledigheten lika. Det kommer inte att synas i statistiken då vi inte tagit ut lika många dagar hos försäkringskassan, men för oss räknas dagar tillsammans med vårt barn. Nu lägger vi åt sidan exakt hur många dagar var och en var hemma och istället fokuserar på varför det är viktigt att båda två är hemma ensamma med fullt föräldraansvar under en del av barnets första år.

För det första är föräldraledigheten inget du vet på förhand hur den ska bli. Det är otroligt svårt att sätta sig in i hur den som är hemma har det. Det är ganska ensamt att vara hemma och det är både skitjobbigt och supersoft på en och samma gång. Ena stunden panikar du för inte vet varför barnet sover för länge/vägrar äta/gråter konstigt för att andra stunden sitta med din sovande bebis i famnen smuttande på en pepsi och talar om livet med din bästa vän. Om vi tänker oss att du är kvinna och det är första barnet/barnen och att det är du som tar första delen av föräldraledigheten så känner du nog igen dig i att din man kommer hem, du är dödstrött och han är ganska oförstående eftersom du varit i en galleria med en kompis hela dagen. I vårt fall förstod min man aldrig helt och hållet förrän han hade varit hemma själv. Att vara hemma med barnet samtidigt som jag eller bara ensam några timmar då och då, var långt ifrån samma sak. Jag tycker att det är viktigt att föräldraskapet inte är något kvinnligt. På ett samhälleligt plan är det därför bra om både män och kvinnor har erfarenhet av att vara hemma och ta fullt ansvar för sitt barn.

För det andra så är det den som är hemma och har störst kunskap om vad barnet behöver. Så länge flest kvinnor är hemma kommer förskolan i första hand att höra av sig till mamman om det händer något. Jag tror inte att någon på min sons förskola var förvånad över scenen som utspelades där för ett par dagar sedan. Hennings* skor var förvunna och hans pappa stod helt handfallen. Allt fick ett slut då jag kom in och fick se att det stod ett par skor på Hugos plats. Hugo var ute i sandlådan och lekte och jag frågade pappan om inte det var Hennings skor. Han hade ingen aning. Hans fru satt i möte och kunde inte konsulteras på telefon. Eftersom inga andra barn var kvar inne och det fanns ett par skor som ingen kändes vid, fick Henning ta på sig skorna som av något skäl vi inte vet hamnat på Hugos plats. När jag kom hem frågade jag min man om han vet hur Hugos skor ser ut. Han bara blängde på mig och jag vet att jag inte behöver fråga. Han vet. Såklart vet han det. Ska män inte bli behandlade som andra klassens föräldrar måste fler män ta sig ansvar och ta reda på hur deras barns kläder ser ut.

För det tredje så är det bra om fler män tar ut längre föräldraledighet för att kvinnor inte ska ses som andra klassens arbetskraft. Kvinnor måste sluta se hela föräldraledigheten som sin rättighet. Att komma dit kommer att ta lång tid, men ju fler pappor som tar ut mer än de två ickeöverlåtelsebara månaderna är ett framsteg.

Jag inspirerades att skriva detta när jag läste den här artikeln i Guardian om svensk pappaledighet.

*Henning heter såklart något annat i verkligheten

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 41 andra följare