Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Marilyn French’

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Kan du ge tips på en bok som man absolut inte kan lägga ifrån sig? Om du kan får du gärna ge förslag på en bok inom så många genrer som möjligt, men det är absolut inte ett krav för att vara med i jerkan. Förslag på en bok är lika välkommet som förslag på tio!

Här kommer lite tips från mig:

Från bloggen, skönlitterärt och feministiskt: Sin mors dotter och Kvinnorummet av Marilyn French var så bra att jag sträckläste dem. Likaså Sofi Oksanens Utrensning och Stalins kossor.

Jag sträckläser ofta deckare, det ligger ju liksom i genrens natur och där kan jag rekommendera Kvinna i grönt av Arnaldur Indridason och En ovanligt torr sommar av Peter Robinson. En som skriver deckaraktigt, men vars böcker innehåller så mycket mer, är Karin Alfredsson och alla hennes böcker sträckläste jag.

Faktaböcker som jag har sträckläst är nog något färre, men Anna Dahlqvists bok om abort i Europa, I det tysta, från förra året var så bra och spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig.

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon

Idag riktar vi blicken mot hela världen och genren är än en gång skönlitteratur. Här kommer en bladning av etablera och kommande klassiker.

1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)

Charlotte Perkins Gilmans korta roman är en briljant skildring av sjukdom och patriarkat och med få ord skildras en total utlämning och hjälplöshet – samtidigt som det hela tiden finns en desperat kanalisering av trotsigt motstånd. En kvinnas kamp och kvinnokamp.

1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)

Sylvia Plath skildrar i romanen Glaskupan en kvinna som precis som henne själv led av psykiska problem. Temat går igen även i Plaths poesi och som författare var hon mångfacetterad. Plath tog sitt liv en månad efter att boken kom ut i England.

1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)

Ursula Le Guin har skrivit mycket fantasy och science fiction och Mörkrets vänstra hand är just en bok i SF-genren.  Boken handlar om en planet där alla är könlösa och den har ett tydligt feministiskt budskap.

1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)

Den sexuella revolutionen porträtteras kanske bäst i Erica Jongs klassiska roman. I Rädd att flyga är det den kvinnliga huvudpersonen Isadora Wing som är den starka och fria vilket inte hörde till vanligheterna då boken skrev.

1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)

Den som funderar på att bli hemmafru gör det inte efter att ha läst Kvinnorummet. Mycket skickligt berättar French historien om äktenskapet som sprack därför att hemmafrun var uttråkad och mannen därför otrogen.

1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)

I USA handlade feminismen på 70-talet mycket om hemmafruar. Det gällde oftast inte svart kvinnor. Av de som företrädde grenen som kallades Black Feminism, är kanske Alice Walker den mest kända. Purpurfärgen beskriver fängslande en svart kvinnas öde i USA på 30-talet.

1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)

El Saadawi är en av mellanösterns mest tongivande feminister och hon är även på senare tid en person som nämns i samband med nobelpriset i litteratur ska utses. Imamens fall är en skrämmande samling historier om kvinnor som förtrycks i islams namn.

2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)

Lila hibiskus är en roman om en flicka som växer upp en kristen auktoritär far. Chimamanda Ngozi Adiche är feminist och en alldeles lysande tämligen unga författare och bli inte förvånade om hon nämns när det kommer till nobelpriset framöver.

Imorgon avslutas listan med den svenska skönlitteraturen. Missa inte det!

Read Full Post »

Idag får vi något och bita i. Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Lista 10 författare som du håller som favoriter just nu. Naturligtvis gör det ingenting om du även nämner den bok du värdesätter högst av var och en.

Jag har gjort ett försök till inbördes rangordning, men inte lagt den största vikten där. Sådant kan nämligen variera från dag till dag. I alla fall, här är mina tio favoritförfattare just nu:

1. Slavenka Drakulic: Min absoluta favorit. Jag gillar mest hennes böcker om livet i det kommunistiska Östeuropa. Måste läsa mer av henne, men jag slutade när hon skrev en så hemsk bok som jag inte kunde släppa på flera år (Inte en fluga för när om Haagrättegångarna mot förbrytarna under Balkankrigen).

2. Sofi Oksanen: Så fantastisk bra och jag älskade alla de böcker jag läst av henne. Ser mycket fram emot hennes nästa som jag har hört det ryktas snart kommer på finska.

3. Marilyn French: En favorit som hänger med. Jag tycker mer om Sin mors dotter än den mer kända Kvinnorummet. Jag har fler böcker av henne i bokhyllan, både romaner och facklitteratur och någon gång ska jag ta mig tid att läsa dem.

4. Chimamada Ngozi Adichie: En ny favorit som seglat upp de senaste dagarna. Fler böcker är på väg att inhandlas/lånas av vänner. Ser fram emot det!

5. Doris Lessing: Jag har läst många böcker av henne sedan hon fick nobelpriset och jag älskar dem allihop. Jag gillar att läsa om koloniallivet och om personer som ifrågasatte de vitas privilegier. Jag tycker också om att hon ofta har huvudpersoner som man inte riktigt vet om man gillar eller inte.

6. Elin Wägner: Av alla författare från förr så gillar jag Wägner bäst. Pennskaftet är en bok alla borde få läsa i skolan. Tycker att hon har fått alldeles för lite uppmärksamhet i svensk litteraturhistoria.

7. Wisława Szymboska: Efter att ha läst poesi en hel sommar så måste ja ha med min absoluta favoritpoet i den här listan. Om du är lite sugen på att läsa dikter, men tycker det känns lite motigt, så börja med Szymborska. Hon är lättillgänglig och du kommer att förstå tjusningen med lyrik på en gång!

8. Joyce Carol Oates: Hon är för produktiv för att få nobelpriset, om man får tro ”experter”. Jag tycker ändå att hon borde få det. Jag har läst flera böcker som jag älskar och fler kommer det att bli. Hennes bästa är enligt många Blonde om Marilyn Monroe och den står på att-läsa-listan.

9. Tomas Tranströmer: Ytterligare en favoritpoet får plats på listan. Tranströmer fick ett välförtjänt nobelpris förra året och jag har länge älskat hans dikter sedan jag började läsa poesi i mitten på nittiotalet.

10. Vilhelm Moberg: Min favorit i tidiga tonåren och jag tycker att han håller än. Har inte läst så många böcker jag skulle önska av honom och näst på tur står Raskens som jag köpte på bokrean för massor av år sedan.

Bubblare: Hanne-Vibeke Holst, Nawal el Sadaawi (läst för få böcker), Margaret Atwood, Alice Munro, Assia Djebar (läst för få böcker), Paul Auster (läst för få böcker), Selma Lagerlöf, Herta Müller (läst för få böcker).

Read Full Post »

Idag har jag letat efter böcker på F i min bokhylla och här har vi några fynd.

Fittstim var jag så klart tvungen att ta med eftersom det är det stora feministiska genombrottet i Sverige på 90-talet. Idag när Linda Skugge åter deklarerar att hon är feminist och ber om ursäkt för att hon i ett förvirrat tillstånd avsa sig feministepitetet, vill jag uppmärksamma den igen.

Fadershuset är band två i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Nu när mitt Norden-projekt är avslutat tänkte jag att jag skulle gem mig i kast med de fyra volymerna litteraturhistoria. Det känns dock hela tiden som att den rätta tiden inte riktigt har infunnit sig, men jag SKA läsa hela verket. Någon gång.

From Eve to Dawn av Marilyn French är ett gediget kvinnohistoriskt verk. Jag har bara läst volym I och det ni ser på bilden är volym II. Det är också en bok som jag så gärna vill läsa med aldrig hittar tid till. Volym III – den sista delen – är dessutom avskräckande tjock.

Frälst Förmögen Förskingrad av Ewonne Winbland handlar om Hanna Lindmark som startade Margaretaskolan. Jag fick boken av min svärmor eftersom Margaretaskolan låg på granntomten där hon bodde (och där svärfar fortfarande bor) på Lidingö. Hanna Lindmark startade flera verksamheter och efter sin död testamenterade hon allt till fyra missionssällskap. Efter tjugo år gick skolan under och Winbland har grävt fram vad som egentligen hände. jag är ledsen att jag inte hann läsa boken så länge min svärmor levde.

Flyg ollonborre, flyg! av Christine Nöstlinger har jag läst som kurslitteratur på Tyska A. Jag minns inte så mycket av den, mer än att den handlar om en flicka som bor i Wien efter andra världskriget. Jag ska läsa den igen och recensera den här!

Read Full Post »

Jag har ju varit sjuk, men veckans fråga från Lyran var så kul att jag var tvungen att svara nu några dagar senare när jag mår bättre. Titlar med kroppsdelar är veckans tema. Här är mina böcker:

Det blödande hjärtat av Marilyn French: Jag passar på att föra fram ännu en bra bok av en av mina favoritförfattare. Det blödande hjärtat är en roman med många samtal mellan en feminist och en otrogen manschauvinist som förälskat sig i varandra.

Mitt förbjudna ansikte av Latifa: Ett förfärligt levnadsöde beskrivit av en medioker journalist, vi har läst det förut. Jag har fått mycket kritik av min sågande recension (som ni kan se bland kommentarerna). Jag menar att man måste kunna tycka att en bok är dåligt skriven och därför sågar den, även om ämnet är viktigt. Vad säger ni andra? Är jag för hård?

Fittstim av Linda Skugge mfl: Den stora feministiska genombrottsboken i Sverige. Den är inte så analyserande och djup som Under det rosa täcket, men ett startskott för den tredje feministiska vågen. Och det är inte så lite skulle jag säga. Idag kanske boken inte är så feministiskt radikal, men det är ett tidsdokument som alla borde läsa.

Read Full Post »

Denna vecka vill Lyran att vi ska lista tre böcker med olika släktingar i titeln. Jag vet flera så jag gör det svårt för mig och listar tre olika släktingar. Dessutom låter jag legendariska Egalias döttrar vara eftersom Lyran själv hade nämnt den.

Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst: Denna fantastiska biografi för något av det första jag läste i mitt feministiska biblioteks-projekt. Titeln syftar på Holsts moster som alltid fick migrän vid stora högtider. Detta var oerhört pinsamt, tyckte släkten, trots att det visste at det var hon som stod för alla förberedelser och alla matlagning. Vad som däremot inte var ett dugg pinsamt var att en farbror vägrade äta någonting annat än potatis.

Sin mors dotter – Marilyn French: Alla flitiga besökare här på bloggen vet att jag älskar Marilyn French, men det är sällan jag marknadsför Sin mors dotter, som jag nästa tyckte bättre om än den mer kända Kvinnorummet. 1900-talets historia i USA via tre generationer kvinnor med tre helt olika förutsättningar och med en stor portion feministisk historia invävd. Så kan man sammanfatta den här boken som också innehåller kärlek, relationer till sina föräldrar och barn.

Tesslas pappa vill inte – Åsa Mendel-Hartvig & Caroline Röstlund: Underbar barnbok där pappan har bytt roll med barnet och inte vill gå till jobbet eller äta frukost. Med lite mutor, såsom att då ha spännen i håret, dricka varm choklad och åka pulka så tar han sig till jobbet med Tessla. Ser mycket fram emot att läsa det för Hugo när han är i den åldern (han har redan fått höra den många gånger, men han har nog inte fått med sig hela innehållet än).

Read Full Post »

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vilka böcker önskar du att du ännu inte hade läst?

De böcker man vill ha olästa är oftast dem man tyckte bäst om. Att få återuppleva den fantastiska känslan av att läsa en riktigt bra bok är något jag önskar mig då och då. Följande böcker skulle jag vilja läsa med helt nya ögon:

Sommargästerna av Lise Nørgaard: Den ska jag snart läsa om och jag önskar att jag inte hade en aning om vad som skulle hände. Det är en riktigt, riktigt bra bok.

Kvinnorummet av Marilyn French: Kanske den bästa feministiska roman jag läst. Vet inte om jag orkar att läsa den en gång till, men det hade definitivt varit roligt om jag hade den kvar efter att ha läst så mycket annan feministisk litteratur.

En annan tid ett annat liv av Leif GW Persson: En otroligt bra deckare som väver in svenska sympatisörer till Baader-Meinhofligan. Jag var inte så besatt av RAF då som jag är nu och tyvärr lämpar sig deckare sällan för att läsas om.

Harry Potter och dödsrelikerna av J K Rowling: Att få upplösningen en gång till skulle vara otroligt mäktigt.

Read Full Post »

Older Posts »