Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Norge’

Sigrid UndsetJag hittade novellen i Nobeller, noveller av nobelpristagare.

Allt kretsar kring en flickas möte med fattigdom. Hon hälsar på en sjuk flicka som ligger i ett kök med dålig luft. Men först får vi höra en historia om hur den rika flickan i huvudrollen får en docka som hon sedan förlorar. Det var inte en docka som hunnit bli henne kär och hon lekte hellre med en gammal trasig docka. I köket hos den sjuka flickan får hon se hennes favoritleksaker. Bland annat en dock som hennes mamma köpt. Det har hon inte, ser den rika flickan, för det är hennes docka.

Det var en mycket gripande historia om hur en rik flickas möte med fattigdomen påverkade henne mycket starkt. Hon kände att hon ville köpa massor med leksaker till den fattiga flickan, men det blev inte av. Jag tyckte att det var en varm berättelse, men samtidigt skarp mot de klasskillnader som var avgrundsdjupa på den tiden.

Read Full Post »

Myten om den goda modernJag glömde en julklapp när jag redogjorde för vad jag fick förra året och det är den här, Myten om den goda modern, som jag fick av min före detta medarbetare Bonnie Bernström. Vi har haft många långa diskussioner om föräldraskapet och hon gav mig en bok som betytt mycket för henne.

Det är ett gäng norska feminister från den andra feministiska vågen som skriver om moderskap och tiden med barnen. Den stora poängen är att moderskapet inte är något enbart biologiskt utan en myt vi skapar för att låsa in kvinnor i hemmet. Andra poänger är att kvinnor behöver hjälp från sina män, vänner och andra för att klara av det isolerade livet som förälder. Att bli mamma är inte något som nödvändigtvis känns enbart positivt och vi behöver hjälp för att klara det nya livet.

På ett sätt är den här boken tyvärr fortfarande rykande aktuell. Samma diskussioner har vi idag. Men så är det ju det att vi faktiskt har kommit längre och det är otroligt skönt att veta. Vi har mammagrupper att hänga med och våra män tar betydligt mer ansvar. Synd bara att vi fortfarande är så förbannat onyanserade. Amma eller inte amma, varför måste det ena eller det andra alltid vara belagt med skuldkänslor? Jag läste den här boken av historiskt intresse och jag känner att jag har blivit lite med bildad. Jag vet lite mer om hur feminister såg på moderskap tidigare och jag kunde se mönster och idéer som går igen idag.

 

Read Full Post »

Anne Holt att skrivit en kriminalroman i sjukhusmiljö tillsammans med sin bror Even, som är läkare. Tidigare har huvudkaraktärerna i Holt deckare varit poliser och politiker, men nu är det en läkare som står i centrum. Sara Zuckermann är en internationellt erkänd hjärtspecialist och ensamstående mor till sin döda brors dotter.

Allt handlar om ICD, en sorts hjärtstartarchip som opereras in i hjärtsjuka för att förlägna deras liv. Ett virus i dessa gör att två av Saras patienter avlider. Sara och hennes kollega Ola finner felet och gräver i det och det är betydligt mer invecklat än vad de kan ana. Ungefär så mycket kan jag berätta om handlingen utan att gå in på tekniska detaljer. För just detaljer är det gott om i den här boken. Det är nästan lite väl invecklat för någon som aldrig läst medicin om inte vet vad en ICD är.

Jag älskar Anne Holts deckare, men den här fastnade jag inte för. Dels beror dels på att den var medicinskt invecklad men också på att den behövdes sträckläsas för att jag skulle komma in i den och inte glömma alla termer. Jag hade ingen ro till det, utan läste massa andra böcker emellan. En sak jag brukar tycka med dåliga deckare är att jag inte bryr mig hur det ska gå för huvudpersonerna. Så var det inte här. Jag brydde mig verkligen om dem, däremot var jag inte jättespänd på upplösningen. Boken får lite feministiskt beröm för den smarta huvudpersonen Sara, för genustänk kring den högt uppsatta kvinna som fick sparken samt för den hårt arbetande trogna familjefadern Ola.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Piratförlaget

Read Full Post »

Jag har läst fem böcker, varav två (egentligen tre, eftersom en var svensk) på originalspråk. Tre romaner, en politisk handbok och en biografi. Jag har inte läst någon lyrik från Norge och det har jag kvar.

Vilka böcker?

Anne Holt: Blind gudinne
Amalie Skram: Constance Ring
Berit Ås: De fem härskarteknikerna
Berit Ås/Ami Lönnrot: Förbannad är jag ganska ofta
Torgborg Nederaas: Av måneskinn gror det ingenting

Sammanfattning läsupplevelse Norge

Jag läste ut en bok jag borde läst 1997 då det var min kurslitteratur, men bättre sent än aldrig. Blind Gudinne var den enda boken jag hade oläst av Anne Holts deckare om Hanne Wilhelmsen. Jag stiftade bekantskap med Berit Ås, vilket var spännande i och med att jag kan härskarteknikerna på mina fem fingrar, men inte visste så mycket om kvinnan bakom. Två tidigare feministiska böcker har jag också läst. Skram om äktenskapsfrågan och Nederaas om abort var mycket spännande ur ett kvinnohistoriskt perspektiv.

Vad har jag lärt mig om kvinnor i Norge?

Jag har lärt mig mycket kvinnohistoria i och med att jag läst äldre kvinnorättskämpar. Jag hade en liten bild om hur det såg ut i Norge i början av 1900-talet när jag har läst om Elise Ottesen-Jenssen och fick lite av den bilden bekräftat. Det var mycket spännande att läsa ytterligare ett inlägg i sedlighetsdebatten, Skrams Constance Ring. Det var också otroligt spännande och lärorikt att läsa Berit Ås egen berättelse om hennes politiska karriär. Extra intressant var den biografin eftersom det var ett samtal mellan Ami Lönnroth, som är svensk, och Ås. På så sätt blev det lite jämförelse länderna emellan.

Vad har jag läst tidigare?

Cora Sandels Alberte-svit ger en liten del av norsk kvinnohistoria och Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter är ett gediget verk om norsk medeltid. Ibsen och Bjørnsson är män, men skulle kunna betecknas som feminister i den tidens Norge. Jag har recenserat ett verk av dem var. Av nyare litteratur som är feministisk har jag läst Anne Holt.

Hur ska jag gå vidare?

Jag vill först och främst hålla lite koll på nyare litteratur och läsa fler norska feminister än Anne Holt. Jag vill också titta mer på norsk feministisk lyrik om sådan finns. Sedan är förra sekelskiftets sedlighetsdebatt mycket intressant och det skulle vara kul att läsa mer av äldre norsk samhällskritisk litteratur.

Feminister från Norge

Elise Ottesen-Jensen

Berit Ås

Read Full Post »

I Norge och Sverige pågick vid förra sekelskiftet en debatt om sex och moral, den så kallade sedlighetsdebatten. Kända författare såsom Ibsen, Bjørnsson, Strindberg och Ottesen Jenssen hade alla åsikter i frågan. Constance Ring är ett inlägg i debatten och den handlar om en kvinna som sitter fast i ett dåligt äktenskap med en man som är otrogen. Hon kommer senare att upptäcka att flera män än han har kvinnor vid sidan om, något som hon inte kan acceptera.

Jag tyckte att boken kändes som en lång politisk pamflett, trots att det är en skönlitterär bok när nästan ingenting händer. Det är mycket skit och elände med äktenskapet och alla män är bedragare. Hade boken varit skriven i dag för att skildra hur det var förr, hade det blivit löjligt. Nu är det en gammal bok och Skram själv har upplevt skilsmässa och hur det påverkade kvinnors ställning, mer än mäns.  Därför kan boken ses som ett klassisk historiskt verk som säger något om hur det var då. På det sättet var det en intressant bok. Som roman betraktat så var den seg och tråkig och som läsare fick jag inget som helst förtroende för huvudpersonen.

Read Full Post »

Kort fakta

Född i Skarpaas, Norge 1928
Etablerade teorin om Härskarteknikerna 1976
Norges första kvinnliga partiledare (Socialistisk Venstre) 1975-76

Berit Ås feministiska gärning

Berit Ås är uppvuxen i en familj där båda föräldrarna jobbade. Annars var familjen traditionell när det handlade om könsroller. Hennes far sporrade henne att alltid göra sitt bästa, då han var en person som öppet visade att han inte trodde på henne. Det berättar hon till Ami Lönnroth i boken Förbannad blir jag ganska ofta. Hon ingick äktenskap med en man som hon älskade, men som hon inte lovade trohet. Hon kallar det att de hade ett kontrakt. Detta ska ligga bakom det rakt igenom lyckliga äktenskapet som varade livet ut (hennes make är nu död), om man får tro henne själv.

Hon utbildade sig till psykolog och hon har varit professor i socialpsykologi. Hon engagerade sig i politiken i mitten av 50-talet och det var Arbeiderpartiet som fick hennes engagemang. Det viktigaste för henne var kvinnornas situation. 1975 bröt sig ett antal socialister ur partiet och bildade Socialistisk Venstre. Där blev Ås den första partiledaren. Hon säger själv att hon gjorde sig omöjlig på posten och avgick två år senare.

Under tiden som verksam psykolog, kommunpolitiker och slutligen som partiledare kartlade Ås det som skulle bli känt som de fem ursprungliga härskarteknikerna. Med hjälp av sociala manipulationer såg hon hur män skaffade sig mer makt. Kvinnor osynliggjordes och förlöjligades och andra män hyllades och lyftes fram. Hon gjorde en kartläggning och sedan tog hon fram motmedel som man kan använda om man blir utsatt.

Berit Ås är fortfarande engagerad för kvinnor och kvinnors rättigheter.

Berit Ås och jag

Härskarteknikerna är något som jag tidigt kom i kontakt med i liberala ungdomsförbundet och kunskap om dem har gjort min politiska karriär lättare. Jag vet när jag blir utsatt och jag vet vad jag kan göra åt det, även om jag inte alltid väljer att göra det. Jag har dock inte vetat så mycket med om Berit Ås och därför var det spännande att läsa Ami Lönnroths intervju med henne. Jag är mycket imponerad över hennes jobb för jämställdhet, men när jag läste om henne så förstår jag hur oerhört långt ifrån varandra politiskt vi ändå står. Mycket gemensamt, men också mycket som skiljer oss åt.

Bok av Berit Ås som jag läst och recenserat

De fem härskarteknikerna 1975

Bok om Berit Ås som jag läst och recenserat

Lönnroth, Ami; Förbannad är jag ganska ofta; 2008

Read Full Post »

Den första av Anne Holts deckare om polisen Hanne Wilhelmsen är den sista jag läser. Eftersom jag tidigare slukat hennes böcker är det kanske konstigt att boken fått stå oläst i bokhyllan så länge. Den främsta anledningen är att den är på norska och har varit kurslitteratur (ingick i en kurs i norsk litteraturhistoria). Förlåt universitetet för att jag fuskade och inte läste ut den!

I Blind gudinne får vi stifta bekantskap med den lite speciella, egocentriska polisen Hanne Wilhelmsen. Hon är lesbisk och kör rosa HD, och hon vill inte gärna visa sin kärlek till sin Cecilie öppet. Deckarstoryn i den här boken handlar om en narkotikaliga som polisen kommer på spåren och som har kopplingar högt upp i samhället.

Det var verkligen inget fel på deckaren som sådan, men jag kände nog att just genren deckare ska läsas på språk jag behärskar bättre än norska. Jag läser ganska fort och när jag läser på norska så läser jag som om det vore på svenska och då är det lätt att missa saker och i en deckare får man inte missa viktiga detaljer.

Läs mer: Adlibris (på norska), Adlibris, Bokus (e-bok på svenska)

Read Full Post »

Older Posts »