Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Storbritannien’

Jane EyreJag vet inte om min recension över Jane Eyre kom bort eller varför jag inte kan finna den, men den boken ska finnas med här så jag recenserar den på nytt.

Jane Eyre har en svår uppväxt som föräldralös flicka. Hon kastas ut av sin elaka moster och måste klara sig själv. Hon blir så småningom lärare. Senare får hon anställning som guvernant och där träffar hon Mr Rochester. Hon bli kär och kärleken är besvarad. När bröllopet ska äga rum visar det sig att det är omöjligt. Den blivande maken är redan gift.  Han hävdar att hon är sinnessjuk, men Jane flyr. Hon håller nästan på att dö eftersom det är kallt och ingen vill hjälpa henne, men tillslut hittar hon en familj. De visar sig vara kusiner och en släkting har testamenterat hela sin förmögenhet till Jane. Hon delar dock arvet med sina släktingar, men är ändå ekonomiskt oberoende. Nu när hon är på samma ekonomiska nivå som Mr Rochester söker hon upp honom på nytt.

Boken tar upp både klass- och könsaspekter och är egentligen en feministisk klassiker. Jag tyckte dock att den var lite seg och tråkig och hade inte vett att uppskatta den ordentligt. Det är ändå en bok jag är mycket glad att ha läst.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Annonser

Read Full Post »

Krans 14Bakgrund

Virginia Woolf är kanske en av väldens mest kända tidiga feminister. Hennes bok Ett eget rum, om att kvinnor som vill skriva behöver ett eget rum, är en fantastisk skrift som håller än idag. Virginia var gift med Leonard Woolf och tillsammans utgjorde de och deras hem Monk’s house basen för Bloomsburygruppen. Det var en samling kulturpersonligheter som motsatte sig det viktorianska och var drivande inom den brittiska modernismen. De hade även en liberal syn på sex, även över könsgränserna. Efter Virginias självmord 1941 bodde Leonard kvar fram till sin död 1969.

Resmålet

Virgina och Leonard Woolfs hus är idag ett museum. Stället drivs av National Trust, en organisation som verkar i England, Nordirland och Wales för att bevara och skydda kuster, landsbygd och byggnader. På deras hemsida kan du läsa mer om öppettider och vad det finns att se.

Ta dig dit

Huset till på landsbygden utanför Brighton. Du kan se en karta här.

Monk’s House och jag

Jag fick tips om detta resmål på Facebook av en av mina trognaste läsare. Jag skulle gärna åka dit!

Monk's House

Framsidan av Monk’s House.

Read Full Post »

Bokförlaget Atlas skickade den här boken till mig och det är jag mycket tacksam över. Boken handlar om abortförbud i Europa och hur kvinnor i Polen, Malta och Irland trotsar förbudet och gör abort. Samtidigt om abort är en självklarhet i större delen av Europa så är det en klassfråga i vissa länder. Där det är förbjudet göra kvinnorna abort illegalt i landet beställer abortpiller på nätet eller gör så kallade abortresor. Det är inte bara kvinnor i länderna ovan som reser utomlands för att göra abort, utan det sker också från bland annat Italien som inte har lika generösa regler som exempelvis Storbritannien.

Anna Dahlqvist har pratat med kvinnor som gjort abort, personer som är aktiva abortförespråkare och -motståndare och personer på kliniker i andra länder som tar emot abortresenärer. Lindrigast lagstiftning har Polen. Där är kvinnan aldrig kriminell och det går att få legala aborter. Motståndet och förhalandet gör att det sällan lönar sig att göra en legal abort, det är lätt att det går för lång tid. I Polen finns det gott om läkare som utför abort i sina hem och närheten till andra länder gör att många kan åka över gränserna. På Malta råder totalförbud och det finns en bred politisk enighet. Endast en handfull aktiva abortmotståndare finns på ön. Trots det reser många utomlands för att göra aborter och det förekommer även illegala aborter på ön. Irland har en lång historia av att kvinnor tar sig till Storbritannien för att göra abort. Det är så utbrett att läkarna till och med kan säga saker som ”om du hade tänkt att resa” till någon som har ett allvarlig skadat foster i magen.

Jag kan skriva hur mycket som helst om den här boken. Den innehöll många intressanta fakta. Lech Wałesa och Johannes Paulus II:s uppgörelse efter kommunismens fall var ett sådan fakta. Katolska kyrkan hjälpte till att få bort diktaturen och Wałesa var övertygad katolik och man och det var ingen uppoffring att återinföra abortförbudet som påven ville. Jag blev både hoppfull och vettskrämd på samma gång av den här boken som berörde mig mycket. Jag blev också arg, ledsen, glad och politiskt uppeppad. Jag kommer att återkomma till abort i Europa och allt som görs för begränsa den.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Maria är en liberal kvinna med förkärlek för England och som är bosatt i Skaraborg. Hon gillar triathlon och yoga och tycker att jämställdhet är viktigt. Mest tycker Maria om brittiska saker såsom hennes man och hennes barn.


The mammoth book of womens erotic fantasies är en bok om “the most intimate desires of ordinary women”. De flesta kvinnor är från Canada, USA, UK och Australien. Boken har kommit till genom samtal med kvinnor runt om i världen som sedan har skrivit ner berättelserna för Florens. Författarinnan har tidigare publicerats i olika sience fiction- och fantasytidskrifter och mindre insatta män kanske tycker hon fortfarande befinner sig i den genren även i den här boken.

Personligen tycker jag om att sträckläsa böcker, men jag insåg att det inte gick med den här boken då en viss mättnad infann sig. Rätt så snabbt framstod dessutom ett begränsat antal teman bland de 53 berättelserna: analt, lesbiskt, trekanter, S&M, ligga med någon annans pojkvän/”förbjuden person”. Är det bara det som vi fantiserar om? Eller är det bara det som kvinnor i UK, Nordamerika och Australien gillar? Jag tycker författaren kunde gjort sig större möda att samla berättelser från flera länder eftersom jag har en föreställning om att det skulle det bli större variation på teman.

Men år andra sidan. Berättelserna i boken handlar ju framförallt om makt, att kvinnorna har makten även i de fantasier där de inte har kontroll. Samtidigt betyder inte en sexuell fantasi där man går igång på att vara passiv, att man vill vara det även utanför sovrummet. En fantasi är just en fantasi och man kan vara vem man vill i den, vilket är ju meningen. Vi vet ingenting om kvinnorna som skrev berättelserna och det är därför inte meningsfullt att diskutera bakgrunden till fantasierna vidare. Vad som riktigt intressant är däremot: Vilka tyckte du bäst om och varför?

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Maria är en liberal kvinna med förkärlek för England och som är bosatt i Skaraborg. Hon gillar triathlon och yoga och tycker att jämställdhet är viktigt. Mest tycker Maria om brittiska saker såsom hennes man och hennes barn.


Jag har läst boken Ladies som är en bok på svenska om excentriska engelska damer, skriven av en svensk man. Vad som gjorde att jag köpte boken var att jag visste lite av en del av kvinnorna medan andra bara var namn som jag hört talas om. Några av de mer välkända namnen är Jennifer Paterson and Clarissa Dickson Wright, Mary Whitehouse and Lady Diana Cooper. Men oavsett om man känner igen damerna eller inte så är det värt att läsa om dem.

Jennifer och Clarissa var del av duon ”Two fat Ladies” som spelade in en serie matlagningsprogram under 90-talet. Med deras något politiskt inkorrekta kommentarer och samtalsämnen och recept där man inte snålade på smör eller vispgrädde, var de ett udda men uppskattat inslag i TV tablån. Lady Diana Cooper är en av bokens flera överklasskvinnor som föddes utan någon egentlig uppgift förutom att gifta sig och skaffa barn, men som hade alldeles för mycket intelligens/energi för att nöja sig med det.

Författaren har valt att skriva om kvinnor som han tycker är excentriska och som har roliga historier att berätta om. De levde i en tid och kultur som är så totalt främmande från vår, så att skilja på vad som är fakta och vad som är rent skvaller är svårt. Om du sträckläser böcker blir det dessutom lite svårt att hålla isär både karlar, familj och annat löst folk. Det var en trevlig bok, men jag tyckte att det ibland blev lite tjatigt och jag saknade bilder på kvinnorna. Kanske är det bara jag, men om jag lade ifrån mig boken så var det lite segt att fortsätta utan att kika bakåt vem som var vem.

Läs mer: Atlantis, Adlibris, Bokus, DN, Expressen, GP, SvD, Dagens bok

Read Full Post »

Höstens feministiska snackis kan man väl säga att det har blivit. Caitlin Morans How to be a woman har översatts till svenska (Albert Bonniers Förlag) och författare har deltagit i både Skavlan och Babel och en och annan morgonsoffa. Jag tyckte att det var jättekul att boken jag hade i min hand på engelska inte var en i raden av alla feministiska böcker jag läser från andra länder som får svenskar tar del av, utan faktiskt en bok som numer finns på svenska. Jag läste den dock på engelska eftersom det blev resultatet av en omröstning här och på Facebook.

Caitlin Moran går igenom sitt liv från tonåren, genom yrkeslivet och som mamma och sin syn på kvinnor och könsroller. Hon tycker inte att det är ofeministiskt att ha städhjälp och hon kallar sitt könsorgan för ”cunt” (typ grövre än ”fitta”). Hon förespråkar orakade kön och stora trosor. Och visst, det är kul och jag håller med om det mesta, men det har skrivits om det förut. Det är långt mellan hennes politiska poänger och det gör att det känns lite som att boken kommer i fel tid. Har vi inte kommit längre? Är feminism fortfarande rätten att bära bekväma underkläder?

Jag skrattade ibland och jag nickade igenkännande flera gånger, men jag tyckte inte att det var helt nyskapande. Varför just den här boken har översatts vet jag inte, men jag är trots allt glad att den har det. Jag är glad att fler kan ta del av humoristisk skrivna biografier av feminister. Det behövs, även om det för en insnöad feministisk bokslukare som jag inte är det mest revolutionerande jag läst på länge.

Läs mer: Adlibris (svenska), Bokus (svenska), Adlibris (engelska), Bokus (engelska), DN, Bokhora

Read Full Post »

Jag har fått många tips om boken How to be av woman av Caitlin Moran. När jag gjorde en bokbeställning tidigare i år lät jag den följa med. Jag har haft den överst på att-läsa-listan så länge att jag nu nästan måste klassa den som en gammal surdeg. Jag fick en påminnelse om boken i somras (eller påminnelse och påminnelse, som ståendes på att-läsa-listan har den följt med mig överallt), när jag till min glädje kunde se att Bonniers gett ut den på svenska. Men jag som numer läser på engelska skulle inte gå och köpa den på svenska också, det var tanken. Nu har dock förlaget haft vänlighet att skicka boken till mig på svenska och den kom på posten igår. Så nu står jag här med det jobbiga valet: läsa på svenska och det går snabbare men jag missar kanske en och annan brittisk fyndighet eller läsa på engelska och det går för långsamt alternativt jag kanske missar mer än bara fyndigheter för att jag läser för slarvigt. Vad göra? Någon som kan vägleda mig?

Read Full Post »

Older Posts »