Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Svensk kvinnohistoria’

Att föda ett barn är en bok om en ung kvinna i 30-talets Sverige som blivit med barn efter en tillfällig förbindelse och hamnar i ett oönskat äktenskap. Hur lär man sig att älska någon som tagit en bara för att man är gravid? Hur passar man in i en familj som kommer från en helt annan klass? Hur klarar man saknaden efter sin egen familj? Det är teman som tas upp i boken genom huvudpersonen Majs ögon. Dessutom får vi en detaljerad redogörelse för denna kvinnas känslor gällande graviditet, förlossning och den första småbarnstiden.

Jag tyckte om boken. Det var ett härligt språk och det var lätt att sätta sig in i huvudpersonernas liv. Jag tyckte också om att författaren ibland inte kunde låta bli att hålla sig ifrån att kommentera historien. Dock var boken lite seg. Det hände inte så mycket och ibland kunde det kännas som att man ville hoppa över lite sidor. Men det kan berott på att jag, när jag läste boken, var mer intresserad av annan typ av litteratur. Många amerikanska feministiska bestsellers låg på mitt nattygsbord och kändes mer attraktiva än den här boken.

Läs mer: Norstedts, Adlibris, Bokus, DN, GP, SvDBokhora, Boktoka, Expressen blogg

Read Full Post »

När jag hörde talas om att denna bok var på gång blev jag alldeles till mig. Jag älskar Elin Wägner och ett citatsamlig av henne skulle vara just det som min bokhylla saknar. De flesta citaten är hämtade ur hennes böcker och det är många kloka ord hon skrivit. Vad sägs om dessa citat:

”Vilket vill Pennskaftet helt ha: rösträtt eller en ny hatt? Jag vill inte ha någotdera. För jag vill förtjäna till både rösträtt och hatt själv.” – Pennskaftet 1910

”De gifta kvinnornas ensamhet kan vara mycket större och grymmare än de ogiftas.” – Helga Wisbeck 1913

”Män har makt över kvinnor och kvinnor har makt över män, det är ömsom. Men männen vet att kunskap och pengar är bra att ha i maktstriden, och därför vill de behålla dem för sig själva.” – Genomskådad 1938

”Hur kommer det sig då att det bara är tal om fria män, inte fria människor, i det land som blev demokratiens vagga och i det länder som ärvde demokratiens idé.” – Väckarklocka 1941

Slutligen vill jag säga att jag valt ett Elin Wägner-citat till mitt vykort jag delar ut för att göra reklam för Feministbiblioteket. Se vykortet med citatet här (och tack Marianne Enge Swartz för tipset!).

Läs mer: Artéa förlag, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Äntligen! Så känns det i alla fall när jag får boken om rösträttsrörelsen i min hand. Äntligen finns det en bok som går igenom hela rösträttskampen från början fram till 1919 då beslutet gick igenom i riskdagen. I Hedvalls bok får vi möta pionjärer från Fredrika Bremer till Elin Wägner, som alla kämpade för att kvinnor skulle ses som människor och få rösta.

Boken är rikt illustrerad med bilder och dokument från den tiden och detta gör att det inte bara är en bok att läsa rakt upp och ner, utan även en bok att bläddra i och ta del av all dokumentation. Boken handlar om den svenska rösträttskampen, men paralleller dras även till kapen i våra nordiska grannländer samt i Storbritannien där rörelsen var betydligt mer militant än i Sverige. De svenska rösträttskvinnorna tog avstånd från brittiskornas hårda kampanj och tryckte snarare på sin kvinnlighet genom att följa modet och sälja hemmakokt sylt för att få ihop pengar. Motståndarna målade oftast upp dem som fula och okvinnliga och man ville inte ge dem vatten på sin kvarn. I Sverige tryckte man också på särartstänket, att kvinnor hade något att tillföra politiken i egenskap att vara just kvinnor.

Vår rättmätiga plats är en fantastisk bok som alla borde ha hemma i sina hyllor. Den är en påminnelse om att den feministiska rörelsen har haft det betydligt tuffare än vi har idag. Vi har pionjärerna att tacka för mycket och jag blir påmind om att jag verkligen bör göra allt jag kan för att hålla kampen levande.

Läs mer: Adlibris, Bokus, DN, DN, Expressen, SvD

Read Full Post »

Det första fotstegets moder är en antologi över Elin Wägner skriven av många kända och mindre kända personer. Wägner var en fascinerande kvinna på många sätt. Författare, kvinnosakskvinna, fredsaktivist, miljökämpe, politiker och journalist, för att nämna några saker. Texterna i boken följer Wägners liv och verk i kronologisk ordning. I början får vi läsa mer om hennes liv som rösträttskvinna och på slutet om hennes miljöengagemang. Hennes olika engagemang genomsyrar de böcker hon skrivit.

Bland författarna hittar man många kända personer, några som du kanske inte alls förväntar dig hitta i en antologi över en svensk författarinna. Birger Schlaug är, som de insatta vet, en hängiven Wägner-fan och han har skrivit ett bidrag till boken. Naturligtvis handlar det kapitlet om Wägners miljöengagemang. Tage G Pettersson är en annan politiker som skrivit i boken. Han är från den fd kommun, Berg i Småland, där Wägner levde sina sista år och även var verksam kommunpolitiker (partipolitisk obunden). Pettersson och Wägner kände varandra.

Jag är själv en stor Wägnerfantast och älskar att läsa böcker om och av henne. Den här boken gav något extra i och med att det var olika författare som skrev om olika delar av hennes liv och hur det har påverkat dem. På så sätt är det inte en vanlig biografi.

Läs mer: Artéa förlag, Adlibris, SvD, Kommunalarbetaren, Birger Schlaugs blogg

Read Full Post »

Centerkvinnornas bok handlar, föga förvånande, om landbrukskvinnor och deras kamp för en bättre tillvaro. Här står frågor som husmorssemester och utbildningar och kurser för lantbrukskvinnor i centrum. Andra viktiga frågor var kampen för kvinnor skulle få bli präster och mot våld mot kvinnor.  Många av centerrörelsens pionjärer arbetade näst intill dygnet runt med både lantbruket och politiken. De hade, liksom liberalerna, oftast män eller fäder som stödde deras kamp. Centerkvinnorna bildade nätverk som innefattade många kvinnor över hela landet och den rörelse de startade finns kvar än idag. Vad jag vet kan inget av de andra allianspartierna visa upp en lika medlemsrik organisation. Det jag läste med störst fascination var kapitlet om Karin Söder. Synd att hon inte blev mer långvarig som partiordförande!

Read Full Post »

De moderata pionjärerna var också engagerade i rösträttsrörelsen. De har mycket gemensamt med liberalerna, men när man läser vidare i boken finner man vurm för hemmafruar och aversion mot dagis hos många högerkvinnor. Nyckelfrågor för högerkvinnorna var det som vi idag kallar vårdnadsbidrag. Det längsta kapitlet i boken är skrivet av den före detta talmannen Ingegerd Troedsson och handlar om Ebon Andersson som satt i riksdagen mellan 1936 och 1966. Hon kämpade främst för särbeskattning, eller tudelning som var hennes variant. Troedsson menar att Ebon Andersson var sambeskattningens största motståndare, medan Anders Johnsson menar att det var Ingrid Gärde Widemar som avskaffade systemet. Andersson förespråkade tudelning, vilket skulle gynna ett hemmafrusystem. Gärde Widemar ville ha ren särbeskattning. Detta är ett exempel, men det fanns flera, där det var tydligt att författarna gärna ville positionera sig mot folkartister i jämställdhetsfrågor.

Read Full Post »

Först hade jag inte tänkt recensera denna bok här, men efter att ha läst den förstod jag att den passade.  Boken handlar om Mia och utspelar sig vid förra sekelskiftet i Norrköping under några år av Mias liv. Mia är en fattig flicka som lever med sin Mor och sin styvfar som super bort mycket av familjens pengar. Boken är en reaktion mot andra böcker som kom ut vid denna tid och som är mäns barndomsskildringar. Uppväxten skildras som sagt ur åttaåriga Mias ögon. Hon är smart för sin ålder, men ganska slarvig. Hon flyttar ofta runt med sin familj och får därför inte gå i samma skola, och ibland får hon inte gå i skola alls. Mia har väldigt svårt för orättvisor och hamnar ibland på kant med personer som bestämmer över henne, för att hon inte vill erkänna brott hon inte begått. Boken är en proletärroman från 30-talet och skildrar fattiga människor på samhällets botten. Martinsson var själv engagerad politiskt och har bland annat skrivit i den liberalfeministiska tidskriften Tidevarvet som Elin Wägner var redaktör för. Själv var Martinsson inte liberal. Boken är mycket bra och är en fantastisk barndomsskildring. Läs boken, det är ett stycke kvinnohistoria!

Read Full Post »

Older Posts »