Fredagspyssel

Jag ägnar fredagskvällen med att dricka lite vin och klistra in mina nya fina klistermärken i de feministiska och utvalda böckerna. Vad gör du?

Dessa fina klistermärken kan bli dina till självkostnadspris. 30 kr för ett ark med 10 st ink porto. Vill du ha fler eller färre så försöker jag räkna ut ett så rättvist pris som möjligt.

Read Full Post »

Beställ klistermärken till era feministiska böcker!

Tack vare min fantastiska bror, Nils Lager, så har jag fått ett fint manér som ramar in den feministiska litteraturkanonen. Jag fick ett tips av en hängiven läsare som tyckte att jag borde trycka upp klistermärken som man kan klistra in i sina böcker som man har hemma. Mycket bra idé tycker jag så jag bad min bror ta fram ett sådant. Med mitt vakande öga så har han nu gjort ovanstående klistermärke.

Vill du ha klistermärken till dina böcker? Inspirerad av eldsjälarna på Bokbörsen så säljer jag till dem som vill ha till självkostnadspris. Ett ark med 10 klistermärken kostar 30 kr inklusive frakt. Vill du ha färre kan jag ordna det och fler också så klart. Skicka din beställning och adress till hanna@feministbiblioteket.se.

Read Full Post »

Bokbörsen ♥

Jag är helt fascinerad av fenomenet Bokbörsen. Folk säljer sina gamla böcker för priser, inte sällan långt under vad det kostar att skicka dem med posten. Ibland är vinsten för säljaren bara några kronor. Idag fick jag Nina Bouraouis Förbjuden betraktelse hemskickad och säljaren hade slagit in boken i slikespapper, lagt en bit kartong runt och omrorgsfullt virat in den i ett ett tjockt brunt papper på vilket han skrivit min adress och klistrat på många frimärken. Det kallar jag kärlek till böcker!

Jag vill gärna att min feministiska litteraturkanon ska vara komplett även i min bokhylla och eftersom många av böckerna inte finns längre att få tag på är Bokbörsen ofta min enda möjlighet. Jag vill med detta ge ett kollektivt tack till alla eldsjälar som säljer sina böcker för en spottstyver och gör andra människor glada.

♥ ♥ ♥

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon: Hela listan!

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)

1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)

1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)

1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)

1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)

1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)

1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)

1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)

1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)

1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)

1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)

1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)

1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)

1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)

1934 Kris – Karin Boye (Sverige)

1936 Mor gifter sig– Moa Martinson (Sverige)

1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)

1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)

1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)

1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)

1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)

1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)

1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)

1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)

1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)

1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)

1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)

1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)

1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)

1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)

1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)

1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)

1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)

1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)

1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)

1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)

1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)

1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)

1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)

1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)

1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)

1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)

1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)

1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)

1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)

1999 Ställd – Susan Faludi (USA)

2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)

2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)

2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)

2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon V: Svensk skönlitteratur

Här kommer så de sista böckerna i kanonen. Alla är svenska och skönlitterära. Hela listan finner ni här.

1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist

Almqvist var inte bara en tidig kritiker samhällssystemet där gifta kvinnor inte hade rätt att äga, han var även en man. Huvudpersonerna i boken Det går an väljer att inte gifta sig för att kvinnan ska kunna behålla sitt oberoende. Otroligt kontroversiellt 1839.

1856 Hertha – Fredrika Bremer

Fredrika Bremer är en mycket fascinerande feminist. Hon var före sin tid och hon var radikal. Hertha har påverkat kvinnor både förr och nu och det är en bok som varje feminist bör läsa.

1885 Pengar – Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson skev under manlig pseudonym och var tidigt med att skriva om vikten av kvinnans ekonomiska oberoende. Pengar är en bok om en stark kvinna som trots den tid hon lever i funderar ut en plan om hur hon ska ta sig ur sitt äktenskap.

1910 Pennskaftet – Elin Wägner

Berättelsen om den kvinnliga journalisten som även var rösträttskvinna är ett stycka svensk historia. Elin Wägner, en av dåtidens mest tongivande feminister, har skrivit många bra feministiska romaner, men Pennskaftet är hennes bästa.

1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna

Böckerna som var så kontroversiella när de kom att de fick säljas under disk är knappast erotiskt sprängstoff idag. Men det är det ett historiskt feministiskt verk och sista delen i romansviten om Fröknarna von Pahlen ett mästerlist slut på Agnes von Krusenstjernas kvinnohistoria.

1934 Kris – Karin Boye

Karin Boye är en person där många av verken hon skrivit skulle passa in i en feministisk kanon. Kris som är en delvis självbiografisk bok är den som vi tycker platsar bäst.

1936 Mor gifter sig– Moa Martinson

Moa Martinsson är en fantastisk författare som har påverkat många andra, exempelvis Astrid Lindgren. Mor gifter sig är en bok om fattiga kvinnor på 30-talet och är klassisk svensk arbetarlitteratur.

1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren

Pippi, med sin frånvarande mamma och dysfunktionella far och som lever ensam, var en kontroversiell figur när hon kom. Det är en kritik mot samhället och en fantastisk bra barnbok som håller än.

1974 Häxringarna – Kerstin Ekman

Kerstin Ekman är en person som inte får glömmas bort när det kommer till en feministisk kanon. Första delen i hennes svit Kvinnorna och staden är ett feministiskt och kvinnohistoriskt mästerverk.

1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall

Kerstin Thorvall var inte bara kärringen, utan även feministen mot strömmen på 70-talet. Hon var inte som alla andra, men likväl skrev hon romaner som skulle påverka kvinnor i generationer.  Det mest förbjudna är en stark roman om tonårsuppror och sexualitet.

1987 Bübins unge – Mare Kandre

Mare Kandre var en författare som skrev om flickor och kvinnor och Bübins unge handlar om en flicka på väg in i vuxenlivet och det är en bok riktad främst till ungdomar. Mare Kandre dog tyvärr för tidigt 2005 endast 42 år gammal.

2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg

Stridsberg är en tongivande feminist i Sverige och hon har skrivit flera mycket bra feministiska romaner och pjäser. Drömfakulteten handlar om den trasiga kvinnan Valerie Solanas liv och vi i juryn ansåg den vara hennes bästa.

2007 Bitterfittan – Maria Sveland

Många kanske inte tycker att det är en klockren analys av ett äktenskap eller kanske rentav tycker att Sveland bara gnäller, men av feministiska böcker som kommit ut de senare åren så är Bitterfittan den som väckt absolut mest uppmärksamhet.

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon IV: Skönlitteratur från hela världen

Idag riktar vi blicken mot hela världen och genren är än en gång skönlitteratur. Här kommer en bladning av etablera och kommande klassiker.

1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)

Charlotte Perkins Gilmans korta roman är en briljant skildring av sjukdom och patriarkat och med få ord skildras en total utlämning och hjälplöshet – samtidigt som det hela tiden finns en desperat kanalisering av trotsigt motstånd. En kvinnas kamp och kvinnokamp.

1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)

Sylvia Plath skildrar i romanen Glaskupan en kvinna som precis som henne själv led av psykiska problem. Temat går igen även i Plaths poesi och som författare var hon mångfacetterad. Plath tog sitt liv en månad efter att boken kom ut i England.

1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)

Ursula Le Guin har skrivit mycket fantasy och science fiction och Mörkrets vänstra hand är just en bok i SF-genren.  Boken handlar om en planet där alla är könlösa och den har ett tydligt feministiskt budskap.

1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)

Den sexuella revolutionen porträtteras kanske bäst i Erica Jongs klassiska roman. I Rädd att flyga är det den kvinnliga huvudpersonen Isadora Wing som är den starka och fria vilket inte hörde till vanligheterna då boken skrev.

1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)

Den som funderar på att bli hemmafru gör det inte efter att ha läst Kvinnorummet. Mycket skickligt berättar French historien om äktenskapet som sprack därför att hemmafrun var uttråkad och mannen därför otrogen.

1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)

I USA handlade feminismen på 70-talet mycket om hemmafruar. Det gällde oftast inte svart kvinnor. Av de som företrädde grenen som kallades Black Feminism, är kanske Alice Walker den mest kända. Purpurfärgen beskriver fängslande en svart kvinnas öde i USA på 30-talet.

1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)

El Saadawi är en av mellanösterns mest tongivande feminister och hon är även på senare tid en person som nämns i samband med nobelpriset i litteratur ska utses. Imamens fall är en skrämmande samling historier om kvinnor som förtrycks i islams namn.

2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)

Lila hibiskus är en roman om en flicka som växer upp en kristen auktoritär far. Chimamanda Ngozi Adiche är feminist och en alldeles lysande tämligen unga författare och bli inte förvånade om hon nämns när det kommer till nobelpriset framöver.

Imorgon avslutas listan med den svenska skönlitteraturen. Missa inte det!

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon III: Feministisk facklitteratur

Idag presenterar jag 13 böcker som inte är skönlitterära. Här återfinns flera av de allra mest kända feministiska verken.

1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)

Wollstonecraft var inte bara före i sin tid och intelligent, hon var även rolig. Det visar hon i sitt lysande verk över de orättvisor som drabbar kvinnor. Till försvar för kvinnans rättigheter är självskriven i en feministisk kanon.

1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)

Tillsammans med sin fru Harriet Taylor diskuterade John Stuart Mill kvinnors rättigheter. Han var en man långt före i sin tid och Förtrycket av kvinnorna är därför ett extra starkt statement.

1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)

Hela Virginia Woolfs författarskap skulle platsa i en kanon, men ska man begränsa sig till en bok så är Ett eget rum den text som påverkat allra mest.

1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)

Hemmafruarna präglade det amerikanska femtiotalet och Betty Friedans skarpa kritik mot det samhället var otroligt kontroversiell när den kom. Friedan vänder sig emot att kvinnor skulle vara särskilt lämpade att ta hand om barn istället för att arbeta.

1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)

Boken har påverkat många kvinnor i sin samtid, men även långt senare. Kvinnor och män har helt olika förutsättningar på alla plan, skriver Greer i denna tidiga 70-talsklassiker. Greer var en av de mest tongivande feministerna under 70-talet.

1973 Fräls oss ifrån kärleken – Suzanne Brøgger (Danmark)

En bok som fångar den sexuella revolutionen. Brøgger skriver personligt och engagerat om rätten till fri sex och rätt till sin egen kropp. Det är en banbrytande bok och Brøgger är själv en person som inspirerat många. Idag sitter hon i danska akademin.

1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
Det är visserligen bara ett litet häfte, utgivet av ROKS, men dess betydelse är betydligt större. Alla feminister måste ha kunskaper om härskarteknikerna. Ås lilla häfte tar inte lång tid att läsa, men den som kan härskarteknikerna på sina fem fingrar har mycket att vinna.

1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)

Historien skrivs oftast av män. Vilda svanar är Kinas historia från 1900-talets början till den tid då boken skrevs ur tre kvinnors synvinkel. Jung Chan har skrivit om sin mormor, sin mamma och om sitt eget liv och det är en otroligt gripande historia.

1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)

Carin Holmbergs avhandling har varit en ögonöppnare för många kvinnor. Boken handlar om hur kvinnor ställer upp på och curlar sina män och själva lägger sina behov åt sidan, allt för att de älskar dem.

1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)

Karin Johannisson är idéhistoriker och en feminist som skrivit många betydelsefulla böcker genom åren. Den mörka kontinenten handlar om kvinnan och medicinen och är ett viktigt verk som är en modern klassiker.

1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)

Under det rosa täcket är det verk som påverkat flest och som var startskottet för en ny feministisk våg i Sverige. Det kom flera böcker vid den tiden, men Under det rosa täcket är den flest citerar och flest nämner som den bok som påverkat dem mest och den håller än idag.

1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)

Holst är en av dagens mest tongivande feminister i Norden och hon har gett ut otaliga feministiska romaner. Min mosters migrän är hennes självbiografi där hon skarpt analyserar sin uppväxt ur ett feministiskt perspektiv.

1999  Ställd – Susan Faludi (USA)

Mansforskning är en viktig del av feminismen och Susan Faludis bok som bygger på intervjuer med män är en av de bästa böcker som skrivit på det området. Faludi är en feminist som man bör läsa och hon har skrivit flera bra böcker, men Ställd är den viktigaste.

Missa inte imorgon, då kommer skönlitteratur från hela världen!

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon II: Lyrik och drama

Idag presenterar jag fem nya böcker i kanonen, alla inom kategorierna lyrik och drama.

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)

Sapfos dikter brukar kallas de första feministiska fragmenten som finns nedtecknade de är givetvis ett måste att läsa för alla feminister idag. Tyvärr finns inte alla hennes dikter bevarade i sin helhet, men det man har hittat har översatts till svenska.

1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)

Man kan diskutera om Ibsen verkligen skrev Ett dockhem för kvinnornas skulle eller för att han var individualist. Det spelar egentligen ingen roll för Ett dockhem är en feministisk pjäs och i och med den tar han ställning för kvinnors rättigheter.

1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)

Alla Edith Södergrans dikter är läsvärda och därför tycker vi att feminister gott kan läsa en samlingsvolym. Södergran är författare till många klassiska strofer och kanske den mest kända är den om han som sökte en kvinna, men fann en själ och blev besviken.

1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)

Vara vit mans slav är en av de mest kända feministiska dikterna i Sverige och hela Åkessons författarskap är viktigt i kvinnokampen. Därför rekommenderar vi att man läser ett en samlingsvolym av hennes dikter.

1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)

Den otroligt vackra skildringen av att leva i ett äktenskap med alkoholmissbruk och våld är en feministiska klassiker som alla borde läsa. Tikkanen beskriver sitt eget destruktiva och ändå så passionerade äktenskap i en fantastisk diktbok.

Imorgon kommer de böcker som kanske de flesta väntar på – feministisk facklitteratur.

Read Full Post »

Feministisk litteraturkanon I: Europeisk skönlitteratur

De första tio böckerna i den feministiska kanonen är alla skönlitterära, som den stora majoriteten av alla i hela kanonen. Jag har samlat ihop alla där författaren kommer från Europa (jag inser att detta är en definitionsfråga, men sorteringen är verkligen inte det viktigaste här). De följer i kronologisk ordning. De som är länkade går till mina recensioner och de som saknar länk har jag inte läst.

1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)

Alla systrarna Brontës liv och författarskap är intressanta, men boken om Jane Eyre är den bästa och den som fångar klass- och genusmotsättningarna tydligast. Det är en bok som har betytt och fortfarande betyder mycket för många kvinnor.

1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)

Alexandra Kollontaj var Sovjetunionens minister i Sverige 1930-45 och hon var god vän med de mer liberala kvinnorna i Fogelstagruppen. Kollontaj var feminist och var övertygad om att socialism var vägen till sann jämställdhet. Arbetsbiens kärlek betydde mycket för feminister, även senare på 70-talet.

1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)

Doris Lessing är en värdig nobelpristagare i litteratur och även om hon själv inte förstår att Den femte sanningen blivit klassad som en feministisk bibel så har den påverkat många kvinnor både då och senare.

1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)

Märta Tikkanen hör till Finlands mest uppskattade feminister och hennes bok om kvinnan som hämnas på sin våldtäktsman har blivit en klassiker. Den kom ut i en tid då man inte talade om våldtäkt.

1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)

Elfride Jelinek är en fascinerande kvinna som inte kompromissar med sina ideal. Hemma i Österrike är hon både älskad och hatad. Hon fick ett stort erkännande i och med nobelpriset i litteratur 2004 och det har retat gallfeber på en och annan. Älskarinnorna är det verk där feminismen är som tydligast. Den tar upp abort i en tid då det inte var en möjlighet för vanliga kvinnor i Österrike.

1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)

Dea Trier Mørch var författare och konstnär och levde i ett känt danskt kollektiv. I hennes författarskap kommer hennes politiska åsikter fram och kvinnor, systerskapet och kollektivismen är viktiga ståndpunkter för henne. Vinterbarn var en viktig bok för feministerna i Norden på 70-talet.

1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)

Brantenbergs klassiska roman om landet Egalia där allt är tvärtom är en rolig bok som håller fortfarande. Det är alltid bra för alla att fundera över hur det skulle se ut om könsrollerna var ombytta och den har fått ett uppsving i och med att den har givits ut i nytryck mer än en gång de senaste åren.

1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)

Nina Bouraoui är fransk författare men hennes far är algerier och hon har växt upp bland annat i Alger. Hennes debutroman Förbjuden betraktelse handlar om en ung muslims kvinnas uppror mot traditionen och familjen och den är oerhört gripande.

1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)

Monika Fagerholm har skrivit om unga flickor som är udda och ibland utanför. Hon har beskrivit tonåringens dilemman bättre än mångas andra. Diva är hennes bok med det starkaste porträttet av en tonårsflickas liv.

2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Många håller Utrensning för det bästa de läst på mycket länge. Kvinnohistoria från andra sidan Östersjön tillika andra sidan järnridån kommer att bli en klassiker som kommer att läsas av framtida generationer.

Imorgon presenterar jag fem böcker på temat lyrik och drama.

Read Full Post »

Förhandstitt på den feministiska kanonen

1949 kom Det andra könet av Simone de Beauvoir, kanske det mest betydelsefulla feministiska verket. Därför tar den feministiska litteraturkanonen sitt avstamp där. Vi i juryn bestämde oss för att utse 49 böcker utöver Det andra könet.

Vi träffades över en middag och med nomineringarna framför oss satte vi samman en lista. Vi hade en fantastisk diskussion och det fanns såklart många böcker som råkade hamna precis utanför listan. Vi hoppas på en vidare diskussion och att ni ska tänka ”varför är inte den med?” och ”jag saknar den och den”. Och det är inte omöjligt att vi träffas om ett år igen och kommer fram till femtio nya böcker!

I USA talar man om tre feministiska vågar (eller fler). Den första handlade om medborgerliga rättigheter för kvinnor såsom rösträtt, rätt till utbildning och tillträde till olika yrken. Det andra könet var startskott för den andra vågen som handlade mycket om kritik mot hemmafrusystemet och den sexuella revolutionen. Den tredje för in fler dimensioner såsom svarta (i USA) och andra diskriminerade grupper, det som kallas intersektionalitet. Vi har försökt att ha en någorlunda jämn fördelning mellan äldre, nyare och 70-talslitteratur.

Kanonen ska vara vad en svensk feminist bör läsa. Det innebär att vi har begränsat oss till litteratur som finns översatt till svenska. Vi har också tittat mycket på svensk feministisk litteratur.

Jag kommer att presentera listan i tre steg efter genre. Varje genre innehåller inte exakt tio böcker, utan det är lite blandat. Såhär ser planen ut:

18/3 Europeisk skönlitteratur – 10 böcker

19/3 Lyrik och drama – 5 böcker

20/3 Feministisk facklitteratur – 13 böcker

21/3 Skönlitteratur från hela världen – 8 böcker

22/3 Svensk skönlitteratur – 13 böcker

Hela listan kommer den 22/3 att finnas under den nya fliken Feministisk kanon.

Read Full Post »