Jelinek, Elfriede; Älskarinnorna; 1975

Elfriede Jelinek fick nobelpriset i litteratur 2004. Hon är feminist och Älskarinnorna sägs vara ett av hennes mer feministiska verk. Den ingår i Feministbibliotekets kanon.

Vi får följa Birgitte och Paula, två ganska vanliga österrikiska kvinnor. Deras drömmar och mål är näst intill identiska. De vill träffa kärleken, skaffa barn och få ett hem att rå om. För att få det behövs en man. Båda två lyckas hitta en man och få bröllop och barn, men bara en av dem får det liv hon drömt om.

Jelinek använder ett barnsligt språk och skriver med en stor portion ironi. Det ljuva livet som kvinnorna längtar efter är i själva verket att träffa en man som bestämmer över dem och som får dem att känna sig förminskade. Men för vissa går det ändå bra, men det är slumpen som avgör vilket öde en kvinna får, enligt författarens krassa slutsats. Det är ingen tvekan om att detta är en feministisk roman som starkt ifrågasätter samhällets normer. Jag funderade lite över titeln, som jag först inte tyckte passade, men sedan blev det klarare. Det är genom att alltid ställa upp på sex som kvinnor kan fånga män. De var goda älskarinnor för att så småningom kunna få den sociala trygghet som äktenskapet betydde. Manliga strukturer står i vägen för kvinnors lycka är bokens sensmoral. Träffsäkert och fantastiskt bra. Pinsamt nog översattes den inte förrän 2008, fyra år efter att Jelinek fick nobelpriset.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Brombergs, DN, SvD, Nobelprisprojektet

Read Full Post »

Kollontaj, Alexandra; Arbetsbiens kärlek; 1923

Alexandra Kollontajs klassiska roman Arbetsbiens kärlek ingår i Feministbibliotekets litteraturkanon. Den har betytt mycket för feministerna på 70-talet, i alla fall här i Sverige. Det är egentligen en novellsamling, men de två första novellerna är på ett par tiotal sidor medan den tredje är på över 200. Denna recension berör den längsta delen som heter Vasilia Malygina.

Vasilia är en äkta kommunist och hon blir kär i Vladimir. Kärleken till det politiska systemet är stor, men kärleken till Vladimir är större. De förenas i äktenskapet, dvs de lever under äktenskapsliknande former, men gifter sig inte i lagens mening. Vasilia tycker att det är viktigt att leva som man lär, men upptäcker till sin förfäran att maken, som är direktör, får tag på vissa varor som inte andra får. När han också vill att Vasilia ska uppföra sig som en äkta direktörska blir hon än mer förbryllad. Men när han är otrogen blir hon svartsjuk och vill lämna honom. Hon går dock först tillbaka till honom när han ber henne om det, men hon är tveksam. Hon vill inte vara hans direktörska.

Det är inte bara en feministisk bok utan även en hyllning till den sanna kommunismen. Jag var oerhört skeptisk till en början, men mot slutet började jag verkligen känna att jag hade behållning av boken. Kollontaj kritiserade det kommunistiska systemet för att hon tyckte att de styrande inte tog hänsyn till kvinnorna och hon såg redan tidigt hycklarna och de som ändå ville sko sig på andra. Hennes kritik kom aldrig att hörsammas, hon blev istället för obekväm för regimen. Hon förespråkade äktenskapets avskaffande och det är för det hon har blivit en feministisk ikon och det är inte svårt att förstå att boken betytt mycket för den mer vänstervridna feminismen på 70-talet. Jag tycker absolut att boken är läsvärd än idag, som ett historiskt dokument. När det kommer till synen på sex och äktenskap, är Alexandra Kollontaj långt före sin tid.

Read Full Post »

Mørch, Dea Trier; Vinterbarn; 1976

Dea Trier Mørch var dansk feminist och socialist. Vinterbarn är en roman om kvinnlig solidaritet på en sjukhusavdelning för kvinnor med garvidietskomplikationer.

Vi får följa flera kvinnor, men främst Marie. De ligger alla inne på avdelning 0 på BB. De flesta lider av havandeskapsförgiftning och flera kan inte lämna sjukhuset fast de vill.  En efter en lämnar de för att föda och i större delen av boken får vi följa hela förloppet genom Maries ögon. Marie väntar barn med en grönlänning som inte är hennes pojkvän. Han är på Grönland och kan inte vara med under förlossningen.

Det händer egentligen ingenting i boken, mer än att barn kommer till världen, men ändå är det en viktig feministisk klassiker. Det är för en person född året efter den skrevs, skönt att konstatera att mycket har hänt. Idag får vi veta om det är något fel på barnet, idag är det självklart att papporna är med och idag är det mer en regel än ett undantag att familjen får bo ihop efter förlossningen (i alla fall i Sverige, vet inte hur det är i Danmark). Men samtidigt är det lätta att känna igen sig i maktlösheten som man kan känna som gravid. Det kan fortfarande vara svårt att ha full koll på skeendet, men nu viskas det förhoppningsvis inte bakom våra ryggar när barnmorskor misstänker fel på fostret.

Mitt ex som jag köpte på Bokbörsen innehåller fantastisk illustrationer som författaren själv tecknat (se omslagsbilden).

Read Full Post »

Kandre, Mare; Bübins unge; 1987

Mare Kandre var endast 25 år gammal när hon gav ut Bübins unge. Boken handlar om en flickas väg in i vuxenlivet och boken är mer poetisk än deskriptiv. Det är inte själva handlingen som är det väsentliga, utan språket, som det står i efterordet till boken (av Aase Berg).

Huvudpersonen, Kindchen, bor med Onkel och Bübin i ett hus med en igenvuxen gård. En dag kommer ungen och Onkel och Bübin reser iväg. Då början en kamp på liv och död och för att Kindchen ska överleva måste ungen offras. Ungen är symbolisk liksom den igenvuxna trädgården, den enorma hettan och den ständiga hungern. Kandre fångar tonårsångesten i gastkramande kamp på liv och död.

Det är ett fantastiskt språk i boken. Det är symboliskt och ibland så till den grad att det blir obegripligt. Det är ändå inte svårt att förstå sammanhanget. Boken är kort, men händelsen går enormt långsamt framåt och därför känns det konstigt att det går fort att läsa den. Jag kan inte säga att jag älskar boken och inte heller att jag ogillar den. Den var otroligt stark och jag kan konstatera att den förtjänar sin plats i den feministiska litteraturkanonen.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Bouraoui, Nina; Förbjuden betraktelse; 1991

Nina Bouraoui är född i Frankrike med fransk mor och algerisk far. Hon är delvis uppvuxen i Alger. Förbjuden betraktelse är hennes debutroman.

Vi får följa en algerisk kvinna som bor inspärrad i ett hus. Så ser alla algeriska kvinnors liv ut, först inspärrade i sin egen familjs hur och sedan i sin mans familjs hus. Kvinnor lämnar sitt hem endast vid sitt bröllop och sin begravning. Bokens jagperson hatar sitt liv, hatar sina föräldrar och gör ett tyst uppror mot hela samhället och dess traditioner. Det är en fruktansvärd beskrivning av en kvinnas liv, könsstympning och tvångsäktenskap.

Jag läste boken för att det var en av mina olästa böcker i den feministiska litteraturkanonen. Jag håller med om att det är en viktig bok. Den är kort och kärnfull, skrämmande hemsk och sätter fingret på hur det går när man får för sig att stänga in kvinnor av religiösa skäl. Mitt favoritcitat från boken: Traditionen är en hänsynslös dam som jag inte kan kämpa emot.

Read Full Post »

Södergran, Edith; Samlade dikter; 1916-25

Edith Södergrans dikter är klassiska och det är en liten skam att jag inte tagit mig an dem förrän nu.

Du sökte en kvinna
och fann en själ –
du är besviken.

De raderna läste jag i en diktbok för ungdomar när jag var tonåring och jag har alltid tyckte att det har varit bland det bästa som skrivits. Hela diktsamlingen är verkligen helt fantastisk och jag är glad att jag läste en samlingsvolym och inte bara några få dikter. Ingen annan dikt kan dock mäta sig med ovanstående strof.

Södergran var en föregångare på många sätt och var en av pionjärerna inom den svenskspråkiga modernismen. Hon har påverkat många poeter även långt efter hennes död. Hon var självskriven i den feministiska litteraturkanonen och efter att ha läst hennes samlade dikter så förstår jag varför.

Read Full Post »

Perkins Gilman, Charlotte; Den gula tapeten; 1890

Jag hade inte läst Den gula tapeten när vi diskuterade den och den slutligen kom med i feministiska litteraturkanonen. Mia har skrivit om den på sin förra blogg och hon fullkomligt älskar den. Mina förväntningar var således skyhöga. Det är en novell och den är kort. Ni kan läsa den här i sin helhet.

Perkins Gilman sa 1913 att hon skrev novellen för att hon själv lidit av psykiska problem. I berättelsen får vi träffa en kvinna som har fått ett nervöst sammanbrott och vars man, som är läkare, menar att det är hennes skrivande som är den främsta orsaken till problemet. Hon ska stanna hemma för att bli bra. Hon blir så småningom galen av den fruktansvärda gula tapeten som finns i det rum hon tvingas vistas i. Till skillnad från dåtidens läkare (författaren hade själv fått en liknande ordination av en läkare) tror författaren och huvudpersonen i novellen att aktivitet och arbete skulle göra henne gott.

Jag blev verkligen inte besviken. Eftersom novellen är 15 A4 lång så läs den omedelbart! Den är en fruktansvärt bra berättelse och jag vill säga precis som Mia att det är en historia som känns i magen. Den kryper innanför skinnet på en och instängdheten tillsammans med huvudpersonens glättiga berättarform gör att obehaget tränger genom sidorna. Läs, läs, LÄS!

Read Full Post »

Brontë, Charlotte; Jane Eyre; 1847

Jag vet inte om min recension över Jane Eyre kom bort eller varför jag inte kan finna den, men den boken ska finnas med här så jag recenserar den på nytt.

Jane Eyre har en svår uppväxt som föräldralös flicka. Hon kastas ut av sin elaka moster och måste klara sig själv. Hon blir så småningom lärare. Senare får hon anställning som guvernant och där träffar hon Mr Rochester. Hon bli kär och kärleken är besvarad. När bröllopet ska äga rum visar det sig att det är omöjligt. Den blivande maken är redan gift.  Han hävdar att hon är sinnessjuk, men Jane flyr. Hon håller nästan på att dö eftersom det är kallt och ingen vill hjälpa henne, men tillslut hittar hon en familj. De visar sig vara kusiner och en släkting har testamenterat hela sin förmögenhet till Jane. Hon delar dock arvet med sina släktingar, men är ändå ekonomiskt oberoende. Nu när hon är på samma ekonomiska nivå som Mr Rochester söker hon upp honom på nytt.

Boken tar upp både klass- och könsaspekter och är egentligen en feministisk klassiker. Jag tyckte dock att den var lite seg och tråkig och hade inte vett att uppskatta den ordentligt. Det är ändå en bok jag är mycket glad att ha läst.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Adichie, Chimamanda Ngozi; Lila hibiskus; 2003

Om du läser baksidan av Lila hibiskus så kan du få för dig att det är en fruktansvärd historia. Jag lät mig inte avskräckas då jag hade hört mycket gott om boken. Det är jag glad för.

Kimbili växer upp med en far som är auktoritär och slår sin familj. Han är mycket gudfruktig och hans kärlek till barnen tar sig brutala uttryck. I samhället kämpar han mot korruption och ger pengar till välgörenhet och det är många ser upp till honom. Kimbili och hennes bror Jaja får lite andrum en dag då fadern går med på att de ska få hälsa på hans syster och kusinerna. I den familjen finns det mindre pengar men mer skratt och syskonen lever upp. Brodern är den som mest anpassar sig till det nya livet och inte vill åka hem. De tvingas hem igen när pappan får veta att systern mot hans vilja har bjudit hem fadern att bo med dem. Han är inte kristen och barnen förbjuds att bo under samma tak som en hedning. Detta blir början på slutet.

Det är ingen upplyftande feelgood-roman, men det är en gripande historia om en flickas uppväxt i Nigeria. Det är också en berättelse om vad religiös fanatism kan leda till och hur en person kan vara en stor och omtyckt man samtidigt som han slår sin familj. Jag älskade boken och den var svår att lägga ifrån sig.

Läs mer: Adlibris, Bokus, GP, DN, Dagens bok

Read Full Post »

Jong, Erica; Rädd att flyga; 1973

1973 skrev den hängivna feministen Erica Jong boken Rädd att flyga som kom att bli en feministisk klassiker på temat kvinnlig sexuell frigörelse. Få böcker är idag så mytomspunna som just den, men det är betydligt fler som tror sig veta vad den handlar om än som faktiskt har läst den. När Norstedts för ett par år sedan gav ut Erika Jongs självbiograf i Förföra demonen gav de även ut Rädd att flyga i nytryck.

I boken myntar Jong ”det knapplösa knullet” (”zipless fuck”) som är den renaste formen av sex som inte handlar om att ge eller ta, bevisa något eller förnedra. Det är helt enkelt bara sex. Isadora Wing, bokens huvudperson, har aldrig haft ett knapplöst knull, men det är det hon drömmer om. Isadora åker på en psykoanalyskonferens i Wien med sin make och där träffar hon en man som tar henne på en resa genom Europa. Det är sex och erotik, inte kärlek, som är anledningen till att hon följer med med den här mannen. Trots temat om total sexuell frigörelse problematiseras öppna förhållanden. I en scen i boken byter Isadora och hennes tillfälliga älskare partner med ett annat par. Istället för sex får Isadora sitta och trösta mannen när han hör hur fantastiskt sex hans fru har med en okänd man. Själv har han ingen som helst lust att göra samma sak.

Själva handlingen i boken är ganska banal och det är inte mycket som fastnar. Budskapet och tankarna kring sex är det viktigaste. Jag är glad att boken har getts ut på nytt för det har ökat medvetenheten kring den. Nu är det nog inte så många som tror att det är en ”porrbok”, utan jag tror att den stora massan vet om att det är en feministisk bibel. Även om jag inte håller med i alla tankar i boken så älskar jag den för att den har bidragit till att sätta fokus på att kvinnor kan njuta och tråna efter sex.

I Storbritannien och USA har det kommit en våg av kvinnor som jobbar inom sexindustrin och trycker sig följa Jongs anda av sexuell frigörelse för kvinnor. Jong har själv kommenterat det och menar att det är tråkigt att feministiska revolutionen stannade i att bara handla om sex och inte fortsatte med att försöka få politisk makt. Hennes avsikt var att kvinnor skulle få makt, över sig själva och i samhället, inte att jobba i porrbranschen.

Rätt att flyga har recenserats förut på Feministbiblioteket. Den gamla recensionen kan du läsa här.

Read Full Post »