Albrecht, Julia & Ponto, Corinna; Patentöchter; 2010

1970-talet i Västtyskland präglades av terrorismen signerad Rote Armee Fraktion (RAF). De mest kända medlemmarna, Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin, fängslades 1972 och efter det syftade terrorhandlingarna huvudsakligen till att få dem fria. Allt kulminerade i oktober 1977, under det som kallades Deutscher Herbst, den tyska hösten, då Ensslin, Baader och Jan-Carl Raspe tog livet av sig i fängelset efter att kapningen av ett Lufthansaplan misslyckats. Meinhof hade tagit livet av sig året före. Den kanske mest uppmärksammade skildringen av perioden på senare år är filmen Der Baader-Meinhof komplex, som bygger på en bok med samma namn av Stefan Aust. Nu har en ny bok – Patentöchter: Im Schatten der RAF – ein Dialog – ifrågasatt Austs bild och vållat stor debatt i Tyskland.

Boken utgår från mordet på Jürgen Ponto, chef för Dresdner Bank, som sköts ihjäl sommaren 1977 i sitt hem av Christian Klar och Brigitte Mohnhaupt. Med var också Susanne Albrecht, dotter till Pontos bästa vän. Susanne Albrecht kände familjen väl och var alltid välkommen och därför kunde mördarna ta sig in i Pontos hem. Efteråt spreds bilden av att Susanne Albrecht varit ett offer och inte delaktig. Den bilden delade inte Pontos familj och efter dådet splittrades familjerna Ponto och Albrecht. Från familjen Pontos sida menade man att Albrecht hade haft en skyldighet att informera om dotterns radikalisering. Susanne Albrecht flydde efter dådet till DDR och kunde gripas och ställas inför rätta först 1991.

2007 tog Susannes lillasyster – och tillika Jürgen Pontos guddotter – Julia Albrecht kontakt med Corinna Ponto, Jürgen Pontos dotter. Det var detta möte som så småningom resulterade i boken Patentöcher, som betyder just guddöttrar. (Corinna Ponto är även guddotter till Susanne och Julias pappa.) I filmen Der Baader-Meinhof komplex finns en scen där Klar, Mohnhaupt och Albrecht flyr från brottsplatsen. Susanne gråter hysteriskt över att allt gick fel och över att hennes och familjens vän nu är död. Den scenen bygger på ett vittnesmål från Peter-Jürgen Boock, som körde flyktbilen. Under rättegången 1991 fick Julia höra Susanne berätta hur hon själv varit med och planlagt dådet.

Corinna Ponto beskriver hur man i Tyskland delvis kommit att acceptera förövarnas version av händelserna under 1970-talet. För RAF var det inte enskilda personer som angreps, utan system och strukturer. På så sätt finns inte heller några individuella offer. Den bilden har fått starkt genomslag i historieskrivningen och gjort att familjerna till terroristernas offer har upplevt att deras sorg inte tagits på allvar.

Patentöchter visar hur lätt individuella offer och lidande glöms bort när historien ska skrivas. Den visar också hur lätt kvinnor slentrianmässigt kan bli tagna för offer, utan eget ansvar. I själva verket spelade kvinnor stor roll i den tyska terrorismens tillkomst. Det var Ulrike Meinhof och Gudrun Ensslin som stod för mycket av rörelsens ideologi. Bland medlemmarna fanns många kvinnor och flera av dem var beredda att döda oskyldiga för att nå sina politiska mål.

 Läs mer: Adlibris, Bokus (finns bara på tyska),  Magasinet Neo

Read Full Post »

Hej Magasinet Neo!

Igår tackade jag Liberal Debatt för ett fint samarbete som varat i tre år. Idag vill jag säga hej till Magasinet Neo, där jag numer är stående recensent.

På torsdag kommer ett nytt nummer och där finner ni två recensioner av mig. De som varit uppmärksamma kunde se att jag smygstartade i senaste numret där jag recenserade två tyska böcker, en med nya perspektiv på brotten inom Baader-Meinhofligan och den andra om tyska kvinnor på 50-talet. Dealen är att jag publicerar recensioner här när nästa tidning kommer ut. Alltså kommer jag att publicera de tyska recensionerna på torsdag. Ni som vill läsa mina recensioner tidigare kan köpa tidningen, eller ännu bättre – prenumerera!

Jag bör väl också säga några ord om att Neos VD och delägare, Andreas Ericson, är min man. Det är inte han som har frågat om jag vill skriva i tidningen och det är inte han som är min redaktör.

Följ etiketten Publicerad i Magasinet Neo.

Read Full Post »

Nya Magasinet Neo med spännande bokrecensioner!

Nu är nya Magasinet Neo ute och om du inte är prenumerant så tycker jag att du ska gå och köpa den. Förutom en massa bra artiklar av min make och andra smarta människor kan du i detta nummer läsa bokrecensioner av två tyska böcker. Det är ingen mindre än undertecknad som står bakom dem.

Den ena är Patentöchter, guddöttrar, om mordet på Jürgen Ponto som medlemmar i Baader-Meinhofligan gjort sig skyldiga till.

Den andra är Endlich wieder leben, äntligen kan vi åter leva, som bygger på intervjuer med kvinnor på båda sidor av muren. Det är kvinnornas 50-tal i hela Tyskland som skildras.

Read Full Post »

Feministbibliotekets julklappstips 2011

Det är mindre än en vecka kvar till dopparedan. Förra året hade jag en feministisk julkalender som gick ut på att presentera en bok varje dag. I år läste jag på Ms Blog att de hade listat tio bra feministiska julklappar. Jag vill såklart inte vara sämre. Alla mina tips är inte för den som är ute i sista minuten, men en sak man klan göra är att då ge bort en bild på det som senare kommer på posten. Inte jättekul kanske, men bättre än inget!

1. Till den pålästa feministen som till synes har läst allt: En prenumeration på amerikanska Ms Magazine
Jag fick det av min man i julklapp förra året och det kunde inte bli en bättre present. Jag fick årets fjärde nummer i brevlådan idag och jag kommer att njuta av den senare idag. Med andra ord en julklapp som varar länge!

2. Till den engagerade feministen: Prenumeration på någon svensk feministisk tidskrift
Det finns några att välja på. Bang är förstås den mest kända, men kanske lite för vänster för just min smak (beställ här). Tidskrift för genusvetenskap är för den som vill ha ett mer akademiskt perspektiv (beställ här) och Ottar för den som vill ha ett sexualperspektiv (beställ här).

3. För bokslukaren: Någon av Ms Blogs top hundra feministiska fackböcker
Det finns många bra att välja på och Adlibris och Bokus har de flesta titlarna. Det går fortfarande att beställa!

4. För romanälskaren: Någon fantastisk feministisk roman
Botanisera bland mina recensioner. Och samma sak som punkt 3, Adlibris och Bokus har det mesta och det är inte för sent att beställa.

5. För de yngsta: Barnböcker från bokförlaget Olika
Det underbara bokförlaget som gör litteratur för barn som är genusprövat. Botanisera bland olika titlar och jag lovar att du kommer att hitta något för alla åldrar. Varför inte Tesslas mamma vill inte som har ett citat av mig på baksidan?

6. För film-älskaren: En feministisk DVD
Varför inte köpa en bra feminsitisk film för den som vill ha något att slötitta på. Här kommer några tips: För den lilla: Pocahontas. För den unga: Skruva den som Beckham. För den vuxna:  Mona Lisas leende. Eller varför inte slå på stort och ge bort hela Sex and the city-boxen (som jag har skrivit om här)? Allt finns på CDON och kan beställas fortfarande.

7. För den som vill skylta med sina åsikter: En ”This is what a feminsit looks like”-t-shirt
Inget är väl roligare att som feminist visa det? Min absoluta favoritslogan är “This is what a feminist looks like”. Du kan beställa den från USA. Lång leveranstid så ge bort en bild på tröjan om du vill ge den till någon i år. Finns även till bebisar!

8. För den som vill pryda sitt hem med sina åsikter: En Guerilla girls-affisch
Underbart roliga Guerilla Girls affischer kan man beställa på nätet från USA. Som allt annat från andra sidan Atlanten är det lång leveranstid, men dra ut en bild och ge bort i väntan på den riktiga planschen. Jag har affischen på bilden hemma i hallen.

9. För den vågade: Ett snippa-smycke
Vinsten går till Kvinna till Kvinna och du får ett snyggt halsband som är minst sagt lite vågat. Om man inte vågar ha det på sig så är det ändå för en god sak.

10. För den med det stora samvetet: En gåva till en frivilligorganisation.
Om du inte vill köpa ett snippa-smycke kan du ge en annan gåva till Kvinna till Kvinna. Hand in hand ger mikrolån till kvinnor i Indien och Afrika. Idag skriver EU-minister Birgitta Ohlsson och hennes medarbetare Jenny Sonesson i Aftonbladet att årets feministiska julklapp är en get. ActionAid hjälper dig att ge en get i julklapp.

Och så lite bonustips…

…ge bort en prenumeration på någon av de tidskrifter som jag recenserat böcker i:
Liberal Debatt

Magasinet Neo

Tidningen Nu

Read Full Post »

Banyard, Kat; The equality illusion; 2010

The equality illusion av Kat Banyard, grundare av nätverket UK feminista, utgår från en vanlig dag i en typisk kvinnas liv, från det att hon gör sig fin framför spegeln på morgonen till det hon kryper i säng för att ligga med sin man på kvällen. Det blir en dag fylld av exempel på ojämställda områden i vardagen.  Ett av dem är sexindustrin. De senaste åren har antalet strippklubbar exploderat i Storbritannien och besök på sådana har blivit mer socialt accepterat.

Precis som i Sverige finns i Storbritannien en spridd uppfattning att kvinnor själva ”väljer” lågbetalda yrken eller hemmafruliv istället för att satsa på högstatuskarriär. Unga flickor växter upp med låga förväntningar på sig och kvinnor har fortfarande huvudansvar för hem och familj. Banyad menar att vi har långt kvar innan vi kan bortse från utfallet eftersom förutsättningarna från början ser så olika ut.

Även om mycket är annorlunda i Sverige, barnomsorgens utbyggnad och strippklubbsbesökens status är bara två viktiga skillnader, så är även mycket lika, och Banyards bok har något viktigt att säga oss i Sverige. Så länge omvärldens krav och förväntningar avgörs av vårt kön är det orimligt att prata om fria val, vare sig det gäller att acceptera eller avstå från styrelseplatser, föräldradagar eller högstatusjobb.

Läs mer: Magasinet Neo, Guardian, The independent, Kat Banyard, Adlibris, Bokus

The equality illusion har recenserats tidigare på Feministbiblioteket. Läs den gamla recensionen här.

Read Full Post »

Walter, Natasha; Living dolls; 2010

2011 års jämställdhetspolitiska snackis är tveklöst Pär Ströms ”Sex feministiska myter” (Den nya välfärden 2011). När anhängarna ser Ström som en sanningssägare som visar att den genusindustriella kejsarinnan är naken, dömts han ut som en osaklig fjant av feministiska kritiker. Det leder visserligen till en del roliga ordväxlingar, men tyvärr brukar debatten kring jämställdhet inte nå så mycket längre innan den letar sig ner i gamla, välbekanta skyttegravar.

I Storbritannien finns det de som försöker komma lite längre. 1999 förklarade Natasha Walters, feministisk författare och journalist, i boken The New feminism att kampen för jämställdhet var vunnen. Men i Living dolls från förra året berättade hon plötsligt varför hon ändrat sig. Tidigare framsteg är hotade, dels av gammal hederlig sexism driven av sexindustri och skönhetsnormer, dels av en uppdaterad biologism, det vill säga försök att rättfärdiga olikheter mellan könen med biologiska argument.

När Walters granskar det vetenskapliga stöd som finns för föreställningen att de sociala skillnaderna mellan män och kvinnor kan härledas biologiskt blir resultatet förödande. En närmare titt på många av de undersökningar som brukar citeras flitigt i populärpressen (eller av Per Ström) visar att de brister i kvalitet. Den forskning som hittar biologiska skillnader är oftast utförd på ett mycket litet underlag eller är bara en undersökning i raden av många, där andra kommit fram till rakt motsatt resultat. Ett exempel är Simon Baron-Cohens experiment från 2000, där nyföddas intresse för att ett mänskligt ansikte respektive en mobil studerades. Eftersom pojkbebisarna tittade längre på mobilen och flickbebisarna på ansiktet har man dragit slutsatsen att män är mer intresserade av teknik och kvinnor av människor. Vad som inte brukar berättas är att detta är den enda studie som kommit till ett liknande resultat, trots att många andra genomförts.  Ett annat vanligt exempel (som i Sverige använts av Annika Dahlström) är att män är bättre på matte eftersom de har en större spatial förmåga än kvinnor. När Jonathan E Roberts och Martha Ann Bell vid Virgina University tittade närmare på det fann de flera alternativa orsaker till att kvinnors dåliga resultat. En är att de har mindre vana vid dataprogram. Genom att låta kvinnor får göra ett annat test före, som inte alls mäter samma sak men där man använder samma kommandon, har skillnaden i resultat mellan män och kvinnor på det riktiga testet utplånats. Walters menar att det inte finns någon forskning som kommit fram till att det finns biologiska skäl till att vi gör olika yrkesval, som inte kan ifrågasättas.

Med tanke på den feministiska debatt vi har i Sverige just nu skulle Walters bok kunna göra ett viktigt debattinlägg. Allt är lite lika i Storbritannien och Sverige, men tillräckligt mycket för att vi ska kunna lära av varandra.

Läs mer: Magasinet Neo, Jag skriver på Newsmill, Guardian (av Jessica Valenti), The telegraph, The independent, Adlibris, Bokus

Read Full Post »

Nya Neo ute nu!

I förra numret av Neo hade jag skrivit recensioner, vilket jag inte har i detta. Dock är det en mycket bra tidning så ni borde gå och köpa ett ex nu om ni inte prenumererar. Som kuriosa kan nämnas att i detta nummer figurerar min son, som även är Neos VD:s son, i en krönika.

Men gå också till Neo:s hemsida och beställ förra numret, där jag har bidragit med två feministiska recensioner!

Read Full Post »

Nya Neo ute nu!

Det liberala samhällsmagasinet Neo kom ut med ett nytt nummer i dagarna och i slutet av tidningen kan man i detta nummer läsa recensioner av ingen mindre än redaktören för Feministbiblioteket!

Jag har recenserat Natasha Walters Living dolls och Kat Banyards The equality illution, som jag skrivit om här.

Om du inte redan är prenumerant så rekommenderar jag starkt en promenad till närmsta pressbyrå. Ett lösnummer kostar 69 kronor och är värt varenda öre!

Read Full Post »